Sjöfarten knepig klimatnöt för Sverige

Energimyndigheten har sammanställt de hinder som finns för att Sverige ska ställa om till en fossilfri transportsektor. Ett hinder som pekas ut i delrapporten är de tröga klimatförhandlingarna inom IMO, FN:s sjöfartsorganisation. Det nationella handlingsutrymmet för Sverige är begränsat, enligt Energimyndigheten. Om Sverige exempelvis tar bort dagens skattebefrielse på fartygsbränsle ökar det risken för bunkring i utländska hamnar.

Och i jämförelse med andra globala klimatförhandlingar tycks sjöfarten fortfarande röra sig i den tjockolja som många fartyg drivs med. Förra veckans beslut inom IMO om att införa ett obligatoriskt datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från fartyg beskrivs visserligen som "ett steg i rätt riktning" av näringsdepartementet.

– Det är positivt att sjöfartens bränsleförbrukning nu ska rapporteras internationellt. Det är en viktig del i arbetet att skapa en hållbar sjöfart med lägre klimatpåverkan, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S) i ett uttalande.

Utsläppsmål långt borta

Men överenskommelser om att begränsa klimatutsläppen ligger ännu långt borta, runt år 2023. Från svensk horisont, med ett mål om en fossiloberoende år 2030, är detta mycket långa ledtider. För den med insyn i sjöfartens internationella förhandlingar var förra veckans resultat en positiv överraskning.

Anna Petersson vid Transportstyrelsen, en av dem som företrätt Sverige i förhandlingarna, säger att det är en stor seger att IMO beslutat om att ta fram en handlingsplan för att ta fram en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser.

Strategin ska antas 2018 och revideras 2023, det är då det finns förhoppningar om att få med utsläppsmål i strategin.

Sänkt svavelhalt

Vid förhandlingarna enades IMO om att den högsta tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle sänks med 86 procent, från 3,5 till 0,5 viktprocent. I Östersjön och Nordsjön finns sedan förra året ett krav för svavelhalten om maximalt 0,1 viktprocent.