Sifo: Tysta perioder före val påverkar demokratin

Fem riksdagspolitiker uttrycker i både en riksdagsmotion och debattartikel sin vilja att begränsa opinionsföretagens möjligheter att göra undersökningar i anslutning till allmänna val.

Opinionsundersökningar görs för att lyfta fram alla åsikter i samhället, frågor som annars inte skulle komma upp till ytan, och för att ge alla en röst i debatten. I dag är det syftet än viktigare, när samhället blivit mer mångfacetterat och partier, journalister och företag har allt svårare att känna av framväxten av nya opinioner.

Politikens själ

Utbytet mellan olika grupper har minskat och därmed minskar förståelsen för vilka frågor människor tycker är viktiga, vad politiken ska prioritera. Vi har tydliga exempel på hur nya frågor har vuxit fram bland allmänheten, som miljöfrågan och invandringsfrågan, och därmed lagt grunden för framväxten av nya partier.

Det har hänt fler än en gång att folkets röst går på tvärs mot etablerade åsikter. Resultatet möts då av skepsis från partier och påverkansgrupper. Men för att påverka och förändra samhället, måste man förstå vad som sker bland människorna. Vad som en gång var självklart går att förändra genom debatt. Är inte det politikens själ och syfte?

Regeringsunderlag

Väljarbarometrarna, och media som beställare av dem, utgör en viktig demokratisk funktion som är central att vårda.

Toivo Sjörén.
Opinionschef Sifo.

Påverkar då opinionsundersökningar väljarna? Ja, det finns det belägg för. Både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har legat runt 4-procentsspärren och därför fått stödröster av socialdemokrater respektive moderat/alliansväljare. För dem var information om opinionsläget avgörande för att ge det egna blocket ett tillräckligt regeringsunderlag. Det kan knappast vara fel att ge väljarna den informationen. Det är ju inte bara partivalet i sig som är det viktiga för väljarna utan också vilken regering som bildas.

Valtemperaturen blir högre

Sista månaden före ett val bestämmer sig mycket stora väljargrupper för vilket parti de skall rösta på. I EU-valet tas röstbesluten än senare och vi har i praktiken sett hur partier vinner väljare under den sista skälvande veckan. Med drygt två månader till EU-valet har endast Sifo presenterat väljarundersökningar om EU-valet (19/3).

Det bidrar knappast till en intensiv debatt om EU-frågorna att så få barometrar publicerats. Väljarbarometrarna ger relevant information, det ligger till grund för taktiska beslut och valtemperaturen blir högre. Om den sista mätningen inför EU-valet publicerades den 25 april i år, skulle valdeltagandet då öka eller minska?

Lösa tolkningar av opinionen

Inget av våra nordiska eller baltiska grannländer har tysta perioder, inte heller Tyskland, Storbritannien, Belgien, Österrike eller Nederländerna, för att nämna några [Källa, sid 14]. Men i länder med helt andra samhällssystem än vårt, tillåts inga frågor om samhället och partier beroende på att man fruktar opinionen. Däremot är det ofta fortfarande tillåtet för partierna att göra dem och använda svaret som taktiskt underlag i valrörelsens slutskede.

Hur påverkar det debatten och demokratin, om bara några få har tillgång till information om opinionsläget? Då tenderar rykten, lösa tolkningar av opinionen och läckta undersökningar att ersätta vederhäftiga opinionsundersökningar, vars resultat baseras på genomarbetade metoder, byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Folkets röst

Väljarbarometrarna, och media som beställare av dem, utgör en viktig demokratisk funktion som är central att vårda. De ger alla samma information om läget, när de redovisar väljarnas inställning i olika frågor inklusive partisympati. Att lyssna på och förstå folkets röst får inte vara förbehållet endast partier eller eliter.