SD röstar hellre som S och MP i skolfrågor

Det första riksdagsåret med en minoritetsregering börjar gå mot sitt slut och det har nu varit så många voteringar i riksdagen att det går att skönja mönster i utbildningspolitiken. Den allmänna bilden är att Sverigedemokraterna varit tungan på vågen och stjälpt regeringspartierna genom att liera sig med Alliansen.

Och det stämmer i några uppmärksammade fall. Exempel på det är att SD stött Alliansen och fått till tillkännagivanden om ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet, att gymnasiet inte ska vara obligatoriskt och att förskoleklassen skrotas till förmån för tioårig grundskola.

En annan bild 

Men det är alltså bara ena sidan av myntet. Altinget har bearbetat data över riksdagens voteringar i frågor som beretts i utbildningsutskottet. Siffrorna finns tillgängliga i riksdagens öppna databas.  Resultatet visar att Sverigedemokraterna oftare röstar med Miljöpartiet och Socialdemokraterna än med Alliansen. 

Matrisen visar hur stor andel av omröstningarna som partierna har röstat likadant. Ju mörkare färg desto större samstämmighet.

I 43 procent av omröstningarna har Sverigedemokraterna röstat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

KD oftast på kollisionskurs med SD

Exempel på när SD har hindrat Alliansen att stoppa förslag från regeringen eller hindrat Alliansen från att få igenom tillkännagivanden är frågor om:

• Fjärrundervisning
• Friskolor
• Skolval
• Antal timmar med idrott
• Lärlingsutbildning
• Gymnasiesärskola

Det parti som flest gånger röstat tvärtemot SD är Kristdemokraterna. Det är endast i 17 procent av fallen som de röstat likadant som SD.

Samstämmigheten inom Alliansen ligger på runt 90 procent.

Omvänt förra mandatperioden

Under den förra mandatperioden var relationen mellan SD och de två blocken den omvända. Sex gånger av tio röstade SD som Alliansen. Samstämmigheten med V och MP låg på endast runt 20 procent medan den mot S var något högre, 30 procent.

Statistiken visar endast de fall där det sker omröstning i kammaren. Många gånger avgörs beslut med acklamation, det vill säga att det bara finns ett förslag som ingen har invändningar emot. Om man skulle ta hänsyn till dessa skulle samstämmigheten bli högre för alla, om den inte redan är 100 procent.

Samstämmighet mellan partierna i voteringar i utbildningsfrågor (mandatperioden 2010-2014).

Research, grafik och beräkningar: Ola Hjalmarsson