Sänk kostnaden så fler kan anställas

Innan en anställd får sin lön utbetald har arbetsgivaren betalat en skatt, som benämns arbetsgivaravgift, på bruttolönen. På papperet ska arbetsgivaravgiften gå till att finansiera socialförsäkringar, men i realiteten försvinner uppemot hälften av arbetsgivaravgiften i ren skatt, utan koppling till sociala trygghetssystem.

Arbetsgivaravgiften är en viktig intäktskälla för staten, som 2020 drog in över 560 miljarder kronor i skattepengar. HUI Research har åt Företagarna tagit fram data som visar att andelen ren skatt i arbetsgivaravgiften har ökat markant. Denna dolda skatt, som få uppmärksammar, tas ut på två sätt: dels genom den allmänna löneavgiften, dels genom inbetalningar för inkomster som överstiger de förmånstak som finns inom socialförsäkringssystemen.

Kostnaden att anställa måste tas ner för att fler jobb ska kunna skapas.

I Företagarnas rapport ”Vad får jag för pengarna?” framkommer att andelen ren skatt av de inbetalda arbetsgivaravgifterna har mer än fördubblats, från 21 procent 2000 till 44 procent 2018. Inbetalningarna genom den allmänna löneavgiften – som är den del av arbetsgivaravgiften som är ren skatt från första kronan – har mer än tredubblats de senaste två decennierna.

Utöver den allmänna löneavgiften, betalar svenska löntagare ytterligare ren skatt i arbetsgivaravgiften genom att den del av inbetalningarna som ligger över de så kallade förmånstaken inte ligger till grund för socialförsäkringar. Intäkterna från denna dolda skatt ökade med 260 procent 1999–2018.

”Det största hindret”

Svenska löntagare är överbeskattade. En barnmorska med en genomsnittlig lön betalar nästan 5 000 kronor i månaden genom arbetsgivaravgiften i ren skatt, som inte är förmånsgrundande. Detta är också innan kommunalskatt, statlig inkomstskatt, punktskatter och moms tagits ut.

Systemet drabbar också företagarna själva. En betydande del av Sveriges cirka 500 000 företagare har i dag svårt att nyttja trygghetssystem vid till exempel sjukdom eller föräldraskap, trots de höga arbetsgivaravgifterna. Sambandet mellan det som betalas in och det som betalas ut är svagt.

I Företagarnas undersökningar svarar 60 procent av svenska företagare att de anser att höga arbetsgivaravgifter är det största hindret för att anställa fler. Sveriges arbetskraftskostnader är också bland de högsta i EU. Forskning från bland annat Handelns forskningsinstitut och statistik från Skatteverket visar att riktade sänkta arbetsgivaravgifter, för ungdomar och för den första anställda i soloföretag, är effektiva sätt för fler jobb.

Tre åtgärder

Företagarna ser tre åtgärder som prioriterade: 

• Sänk den allmänna löneavgiften. En lägre lönebeskattning skulle gynna både företagare och anställda genom lägre kostnader och ökad försäkringsmässighet.
• Utöka växa-stödet. Sänkningen av arbetsgivaravgiften för de minsta företagen bör omfatta fler nyanställda och lönetaket bör höjas. 
• Utred en ”opt-out”-lösning för företagare. Den som äger och driver företag bör ges möjlighet att finansiera försäkringar genom sitt företag, och samtidigt betala lägre arbetsgivaravgifter. 

Nya jobb och minskad arbetslöshet

Det är hög tid att agera. Sveriges arbetslöshet är bland de högsta i EU, och samtidigt uppger sex av tio företagare att höga arbetsgivaravgifter är det främsta hindret för att anställa fler. Kostnaden att anställa måste tas ner för att fler jobb ska kunna skapas.

Fyra av fem nya jobb i den svenska ekonomin har de senaste tre decennierna skapats i små och medelstora företag. Det är dessa företags förutsättningar att växa som är nyckeln till nya jobb och minskad arbetslöshet. Om den politiska viljan finns, finns det lösningar.