Såväl C som SD sitter fast i en medielogik

Kristdemokraterna tjänar på att såväl Liberalerna som Miljöpartiet dansar runt under spärren i opinionsmätningarna. Det konstaterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i SvD häromveckan, i samband med att Kantar Sifos senaste mätning publicerats.

– Det innebär ju att Ebba Busch får frågor om politik i stället för om opinionssiffror, sade han.

Att den här mekanismen finns är förstås en gammal sanning. Så länge ett parti anses ha riksdagen inom tryggt räckhåll är det relevant att fråga om politiken man tar med sig in. Är du däremot under spärren kommer utgångspunkten i stället vara – hur ska du få tag i mandaten? Den medielogiken är svår att ducka, även för den mest envetet talepunktsinriktade politiker.

Gammal sanning kommer på skam

Expressen har sedan en tid börjat pytsa ut intervjuer under vinjetten partiledarutfrågningen 2022. Vid det här laget är samtliga partiledare utom Socialdemokraternas utfrågade och utifrån intervjuerna kommer den gamla sanningen om vem som får frågor om politik och inte på skam.

Förvisso kretsar stora delar av intervjun med Nyamko Sabuni kring opinionsläget och läget i partiet, men hon får åtminstone dra en liten vända runt friskolefrågor och gängkriminalitet också.

I Miljöpartiets fall är intervjun också relationstung i bemärkelsen att det handlar mycket om partiets val på senare tid, men Per Bolund lyckas också lägga ut texten om gruvfrågor, S hantering av miljöpolitiken, om bensinskatt och om slutförvar av kärnbränsle.

KD:s Ebba Busch är, som Ekengren Oscarsson var inne på, att gratulera. Hon får prata om en rad politikområden, däribland sjukvården, KD:s förslag om regionreform, kärnkraften och energifrågan brett. För Kristersson går det också hyfsat, han får prata kärnkraft och andra moderata favoritämnen som till exempel migration och Nato. Medan Nooshi Dadgostar rör sig mellan utläggningar om elmarknaden, om V:s inställning till industripolitik, om gruvnäringen och om pensionerna.

C och SD sticker ut

Häromdagen publicerades emellertid intervjun med Centerpartiets Annie Lööf. Centerpartiet befinner sig i mätningarna tryggt och långt över riksdagsspärren och borde enligt medielogikens regler få frågor om politik.

Ändå är intervjun märkligt tom på sakpolitiska förslag eller resonemang. I stället handlar lejonparten av intervjun om Sverigedemokraterna, om hur januariavtalet har fungerat, om hur Liberalerna fungerar, om vilka felaktiga kliv Moderaterna har tagit, om hur jobbiga miljöpartisterna var och om hur det var att samarbeta med S. Visst, det finns någon bisats om sänkta skatter, men skillnaden mot övriga intervjuer är slående.

Även Sverigedemokraterna dras med samma problem. Faktum är att näst Lööf-intervjun så är det intervjun med Åkesson som är mest låghaltig, sakpolitiskt sett.

Även här handlar det väldigt mycket om relationer till andra partier. Hur ska samarbetena se ut, vilka villkor tänker man sätta upp, hur tänker man rösta i vilka lägen? Även när intervjun tangerar sakpolitiska ställningstaganden är inramningen spelorienterad: Hur påverkas relationen till övriga oppositionen av SD:s avvikande syn på Natomedlemskap?

Svårt att påverka medielogiken

Partier kan inte alla gånger påverka hur en medielogik uppstår kring dem. I SD:s fall är det en lång historik som medför att man trots sitt insläpp i vissa partiers stugvärme måste ägna betydligt större kraft åt det relationella än åt det sakpolitiska.

Andra gånger gör opinionsläget jobbet och forcerar eviga frågor om "spärren", som för MP och L. Men, för strategerna i Centerpartiet måste situationen kännas olycklig, åtminstone om de önskar få ut sakpolitiska ståndpunkter. 

Centerpartiets raison d'être

Visst, hur en intervju ser ut när den publiceras säger inte allt om partiet. Kanhända lade Annie Lööf ut texten rejält om sakpolitiska frågor när hon blev intervjuad, vad vet jag?

Men, när saxen sätts i ett intervjumaterial avtecknar sig medielogiken som tydligast. Och den säger just nu att Centerpartiets raison d'être är att förhålla sig till andra partier. Frågan är hur långsiktigt hållbar en sådan "profilfråga" är? 

Opinionssiffror i all ära. Ibland kan ett parti skapa en egen logik – och bli fångad i den.