Så ser nästa regering ut

SPEKULATION. Det kan dröja ett tag innan vi har en regering på plats. Men orkar du inte vänta kan Altingets chefredaktör redan nu berätta vad som kommer att hända.

Den andra talmansrundan är fullbordad och nu kan partiledarförhandlingar komma igång. Det kan dra ut på tiden. Men för att sätta punkt för den spekulationsjournalistik som dominerat den politiska rapporteringen sedan valnatten svarar Altingets chefredaktör på några snabba frågor om vad som verkligen kommer att hända.

Vilken regeringen kommer vi att få?

– Det blir en S-C-L-regering. Den får 151 mandat i riksdagen. 

Hur går regeringsbildningen till?

– Först ska Alliansen köra hela vägen in i kaklet. Det blir en omröstning i riksdagen där en majoritet, de rödgröna och SD, säger nej. Då går bollen till sittande statsminister Stefan Löfven. Han ska då försöka sig på en rödgrön variant där han in i det sista försöker blidka C och L om att de kommer att få igenom mycket av sin politik i nära samarbete med den rödgröna regeringen. Men C och L håller sig kallsinniga, vilket slutar med att även denna omröstning förloras. Med det är blockpolitiken borta för den här mandatperioden. S kommer då ta initiativet att bjuda in L och C till en koalitionsregering. Det blir intensiva förhandlingar under några dagar. Sedan får Löfven det formella uppdraget av talmannen att bilda regering. I riksdagen räcker det med att V inte röstar emot för att Löfven ska vinna.

Ska inte MP vara med i regeringen?

– Nej. Om MP är med blir det ändå inte en majoritetsregering, partiet gör varken från eller till. Dessutom blir det betydligt lättare att komma överens inom regeringen utan MP.

Men varför sätter sig C och L i regering med Löfven som statsminister?

– Därför att Löfven ger C och L mer än vad deras mandat i riksdagen motsvarar. Det gäller både sakpolitiska löften och ministerposter. Trots att S är betydligt större än både C och L blir mittenpartierna rikligt belönade. Liberalerna får inte bara statsråden på utbildningsdepartementet utan något ytterligare måste till. För Centerpartiet handlar det om att lägga beslag på närings- och miljödepartementen. Men inte heller det räcker. S måste dessutom ge upp någon riktig tung ministerpost.

Vilka blir ministrar?

– I stora drag ser det ut så här. Stefan Löfven styr skutan. Annie Lööf blir justitieminister och vice statsminister. Lööf plockar med sig Johanna Jönsson som migrationsminister. Centern får hela näringsdepartementet med Emil Källström som departementschef. Eskil Erlandsson gör come back som landsbygdsminister. Dessutom får Centerpartiet miljöministerposten med Kristina Yngwe. Liberalernas villkor för regeringssamarbetet är att få försvarsministerposten. Allan Widman får den rollen. Christer Nylander blir kulturminister. Som väntat blir Jan Björklund chef för utbildningsdepartementet.

Hur får regeringen majoritet för sina förslag i riksdagen?

– För det mesta lutar sig regeringen lite åt höger så att M köper politiken.

Men en koalitionsregering som ofta gör upp med M, det innebär väl en högersväng i svensk politik?

– Absolut, och det är väl rimligt med tanke på att väljarna röstade mer höger. Många som tidigare röstade på S gick till det borgerliga blocket. Men regeringen kommer också att luta sig vänsterut ibland och göra upp med Vänsterpartiet.

Men inte Miljöpartiet?

– Nej. Det är matematik. Regeringen får 151 mandat. Det innebär att varken KD eller MP med 22 respektive 16 mandat kan ge regeringen majoritet i riksdagen med över 175 mandat. I och för sig kan det hända att regeringen i enstaka tillfällen söker stöd hos KD och MP tillsammans.

När vi ändå är i full färd med spekulationer, kommer regeringen att hålla?

– Nej. Det gör den inte. Partierna ingår ju i samarbetet utifrån dagens förhållanden. Sedan händer något som gör att partiernas skilda förhållningssätt får större betydelse. Exempelvis kan oro i vårt närområde aktualisera frågan om Nato-medlemskap i högre utsträckning och Liberalerna får svårt att vara kvar. Eller en kris i omvärlden som åter ökar migrationstrycket så att Centerpartiet och S hamnar på kollisionskurs.

Om du mot all förmodan skulle ha fel, vad gör du då?

– Vänder blad och blickar framåt.

Forrige artikel Ryssland rustar upp – bara 25 mil från norsk mark Ryssland rustar upp – bara 25 mil från norsk mark Næste artikel Debattera på Altinget och nå beslutsfattare över hela landet Debattera på Altinget och nå beslutsfattare över hela landet
  • Rapportera

    Johan B

    Inte C

    C är väldigt S-skeptiska. Mer troligt är en regering med S+L enbart. Mp och C är stödpartier med budgetsamarbete likt vad V var senast.

  • Rapportera

    Anders R

    Finns få andra alternativ.

    Det går inte att bilda en majoritets regering. Inget av mittpartierna kan tänka sig att bidra till att ytterpartierna (SD och V) får inflytande. Att göra detta skulle även vara ett stort svek mot väljarna, vilket skulle Staffan partierna hårt i opinionen.

    Jag håller dock inte med om att MP inte skulle göra skillnad i en sådan regering
    Har med MP så behöver de inte förhandla med andra partier om budgeten. För att en sådan regerings budget skulle falla krävs det att V röstar på en M budget, detta finner jag inte sannolikt.

  • Rapportera

    Peter högström · Lärare

    Detta har varit ens lösningen länge

    Kan inga journalister räkna?

  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    OM inte X!

    Jag tycker att ni skall läsa DI där Olof Stenhammar har beskrivit läget! Jag hade nästan givit upp - hade allt vett och sans blåst bort i det här landet i stormen Gudrun? Och så kommer OMX-grundaren och analyserar läget klockrent! Jag nästan skäms för att behöva konstatera att det i alla fall finns en som har sitt förnuft kvar! Det han säger är nämligen bara självklarheter!

  • Rapportera

    Torbjörn Nilsson

    Även MP behövs i regeringen eller i ett budgetsamarbete

    C, L och S har tillsammans 151 mandat. M, KD och SD har tillsammans 154 mandat. Så för att vara säker på att få igenom sin budget, måste en S-mitten-regering även ta med MP, antingen i regeringen eller i ett budgetsamarbete, så att man säkerställer att MP aktivt röstar för regeringens budget.

    En sådan regering - antingen C, L, MP, S eller C, L, S i budgetsamarbete med MP - skulle bli stabil och skulle ligga i linje med hur en stor andel av väljarna röstat. Det skulle också innebära att det finns en seriös opposition både till höger och till vänster.