Så mycket pengar vill riksdagskandidaterna satsa på skolan
VAL. Det parti som vill lägga minst pengar på skolan, vill dra ner anslaget med 19 miljarder. Men andra partier vill satsa mer än vad regeringen gör idag. Läs hur partierna vill göra med skolan.
Josefin Lingström
Webbredaktör och redaktör Altinget OmsorgI Altingets valkompass har hundratals riksdagskandidater svarat på hur de vill fördela pengarna i statens budget. I en av frågorna får kandidaterna svara på om de vill satsa mindre, mer eller lika mycket som statens budget i år på barn-, ungdom- och vuxenutbildning.
Läs också: CUF: "Man har inte kommit åt grundproblemet"
Inom detta område ingår myndigheter som Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska myndigheten. Omkring 70 riktade statsbidrag ingår, som miljardsatsningar till lärarlöner och pedagogisk utveckling. Även den statliga vuxenutbildningen ingår. I år har regeringen avsatt 25 miljarder kronor för detta budgetområde.
S och MP höjer mer än regeringen
Riksdagskandidater för Socialdemokraterna vill se mer pengar till denna post i budgeten. I genomsnitt vill partiet höja med 7 procent, vilket innebär nästan 2 miljarder mer. Även kandidaterna för Miljöpartiet vill höja, då med strax över en miljard.
"Vill förstatliga"
Sverigedemokraterna vill öka med 573 miljoner. Alternativ för Sverige (AFS) vill däremot sänka utgifterna med 3,6 miljarder. Monica Skogman som kandiderar för AFS har kommenterat “Alternativ för Sverige vill förstatliga skolan, lägga ned Skolverket och återinföra en kompetent Skolöverstyrelse”.
Riksdagskandidaterna för Feministiskt initiativ vill höja budgeten med strax över 1 miljard. Partiledaren Gudrun Schyman kommenterar sin höjning: “+ 2 200 miljoner på mindre klasser, mer personal, utbildning i normkritik, satsning på elevhälsan, osv. Osv.".
Oenig allians
Bland Allianspartierna är det olika bud. Moderaterna vill i genomsnitt höja med 379 miljoner. Liberalerna toppar det med att i genomsnitt vilja öka med 1,7 miljarder. Däremot Centerpartiet och Kristdemokraterna vill sänka med 1,8 miljarder respektive 289 miljoner.
Läs också: Så vill riksdagskandidaterna satsa på högskola och forskning
Det parti som vill höja i genomsnitt mest är Vänsterpartiet. Det vill se 3,8 miljarder mer. Det parti som vill se den största minskningen av utgiftsområdet, är Medborgerlig samling. De vill sänka utgifterna med 19 miljarder. Deras partiledare Ilan Sadé kommenterar sin sänkning: “Här finns det åtskilliga myndigheter, ideologisk aktivism och anslag vilka inte är kärnverksamhet som ryker. Detta inverkar inte på själva kärnverksamheten: skolan”.
Merparten av pengarna till skolan kommer från kommunalskatten. En stor del kommer också från det generella statsbidraget till kommuner. Det uppgår till 100 miljarder men kommunerna bestämmer själva vilka verksamheter de vill finansiera med det generella statsbidraget.
Hur mycket pengar vill du ge skolan? Gör Valkompassen här
Hur har vi tagit fram statistiken?
Altingets valkompass, Finansminister för en dag, har bjudit in alla riksdagskandidater från 11 partier att själva fördela statsbudgeten utifrån deras politik. Med drygt tre veckor kvar till valet har vi sammanställt de kandidater som hittills har svarat på testet och därefter räknat ut ett genomsnitt för varje budgetpost/parti. I den här sammanställningen visas de genomsnittliga resultaten för fråga 17, som motsvarar budgetposten för barn-, ungdom- och vuxenutbildning. Utrymmet är i dag budgeterat till 25 miljarder, vilket är den siffra som riksdagskandidaterna har utgått ifrån när de har lagt sin egen budget.
Är du riksdagskandidat och vill vara med i testet? Kontakta oss
Vill du göra vårt valtest där du matchas med riksdagskandidater från 11 partier? Gör testet här