Så kan tillgången till läkemedel förbättras

Emil Backlund och Andreas Rosenlund
Ordförande Läkemedelshandlarna respektive vd Läkemedelshandlarna
Allt dyrare läkemedel och brist på läkemedel är två av de främsta utmaningarna på läkemedelsområdet. Under de senaste tio åren har kostnaden för förmåns- och smittskyddsläkemedel ökat med 63 procent. Notan landade på knappt 43 miljarder kronor 2024.
Genom oberoende distribution pressas priser och är en alternativ väg för läkemedelsförsörjningen. De senaste åren har vi bidragit till att förhindra bristsituationer på ett 30-tal läkemedel. Genom att vi köper läkemedel inom EU/EES till ett lägre pris än i Sverige och importerar dem skapar vi också priskonkurrens på patenterade läkemedel.
Under de senaste tio åren har kostnaden för förmåns- och smittskyddsläkemedel i snitt ökat med sex procent per år. Den totala hälso- och sjukvårdsutgifterna ökade med 47 procent under motsvarande period.
Socialstyrelsens prognoser pekar på fortsatta kostnadsökningar med upp till 30 procent mellan 2023 och 2027. Och rekvisitionsläkemedel, alltså läkemedel som används inom sjukvården, beräknas öka med 24 procent mellan 2023 och 2027.
Rest- och bristsituationen har lindrats något under 2025, men de senaste åren har lärt oss att det snabbt kan förändras. Omvärldsfaktorer kan slå direkt mot läkemedelsförsörjningen. Det kan handla om allt ifrån naturkatastrofer, bränder, pandemi, krig i vårt närområde och Mellanöstern till den oberäkneliga politiken kring tullar och priser från USA, störningar i handelsleder och kvotsystem. Därför har behovet av att kunna hantera uppehåll i läkemedelsförsörjningen har ökat.
Det finns flera exempel på läkemedel där direktimportören har sänkt priset tio gånger under 24 månader med sammanlagt en procent lägre pris för att utestänga konkurrens
Läkemedelshandlarna har andra marknadsförutsättningar än vad tillverkande läkemedelsbolag har. Vi har lägre marginaler och är därmed känsligare för hög risk och ökad administration. Däremot kan vi agera snabbt och har ett brett kontaktnät med hundratals läkemedelsgrossister i Europa. Efter valet 2026 skulle vi vilja se flera åtgärder som underlättar för oberoende distribution:
Harmonisering till EU:s regelverk
Vi vill att Läkemedelsverket närmar sig europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s förhållningssätt till oberoende distribution. Det skulle exempelvis innebära försäljningstillstånd per läkemedel i stället för per land, möjlighet till vilande försäljningstillstånd, digitala provförpackningar med mera.
Öka konkurrensen
Det finns flera exempel på läkemedel där direktimportören har sänkt priset tio gånger under 24 månader med sammanlagt en procent lägre pris för att utestänga konkurrens. Vi behöver kunna agera på denna typ av konkurrens snabbare hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
Hushåll med läkemedel
Vi vill se bättre hushållning med läkemedel. I dag sker omfattande destruktion från partihandlare och apotek samtidigt som det kan råda brist på läkemedel. Här behövs insatser och tillsyn från Läkemedelsverket för att få en bättre hushållning av läkemedel på apotek och hos partihandlare.
Kritisk import av läkemedel
Det sker regelbundet att läkemedel som det råder brist på i Sverige finns inom EU/EES, men till ett högre pris eller utan försäljningstillstånd i Sverige. Vi vill se ökad flexibilitet och samarbete mellan myndigheter och företag så att oberoende distributörer snabbare kan avhjälpa rester och brister vid akuta situationer.















