Riksrevisionen kritiserar Vattenfall och regeringen

När Vattenfall nu är mitt uppe i sökandet efter en köpare av sin kontroversiella tyska kolkraft väljer Riksrevisionen att knacka bolaget på axeln - och släppa en bister rapport som ifrågasätter alltsammans. Riksrevisionen ifrågasätter inte bara planen att sälja kolkraften, utan även det utsläppsmål som bolaget har satt upp om att minska koldioxidutsläppen med 65 miljoner ton till 2020. Ett mål bolaget avser att uppnå genom en försäljning av kolkraften.

- Syftet med målet är att produktionen ska bli fossilfri. Men man är inte tydlig om detta i sin kommunikation med omvärlden, säger riksrevisor Claes Norgren om det faktum att Vattenfalls mål att minska utsläppen inte är ett faktiskt hållbarhetsmål som minskar utsläppen på EU-nivå.

- Genom att man säljer kommer man inte bidra till att utsläppen minskar globalt, säger Monica Rupprecht Hjort, projektledare för granskningen.

- Det är en skillnad att vara ett helägt statlig bolag och ett privat bolag, säger Claes Norgren om hur bolaget har valt att uttolka sitt miljöansvar utifrån ägardirektiven.

Regeringen får omfattande kritik för sin bristande styrning av bolaget. Till exempel har regeringen inte sett till att kvalitetssäkra hållbarhetsmålet, utan tillåtit bolaget att sätta ett mål som inte är kopplat till globala utsläppsminskningar.

Regeringen måste bli en aktivare ägare överhuvudtaget, enligt Riksrevisionens rapport. Som ägare måste regeringen ta in mer kunskap, göra mer oberoende analyser, ge bättre information till riksdagen samt tydliggöra för Vattenfall hur bolaget ska agera angående brunkolsverksamheten. Att återkommande hänvisa till bolagets frihet, imponerar inte på riksrevisor Claes Norgren.

- Vår utgångspunkt är kravet på en god förvaltning. Det kan inte vara så att man delegerar till ett företag att göra vad som helst, säger han.

Vad gäller försäljningen av den tyska kolkraften, så är regeringen illa förberedd, trots att planerna har varit kända sedan 2012. Dessutom anser Riksrevisionen att det saknas transparens i processen. Regeringskansliet har faktagranskat rapporten och meddelat Riksrevisionen att "när det blir en fråga om en så kallad ägarsamordning i frågan kommer regeringen att vara förberedd".

- Men vi bedömer att man inte är det, säger Monika Rupprecht Hjort.

- Vi bedömer att regeringen måste ge företaget förutsättningar att bedöma konsekvenserna av en sådan här försäljning. Det är en komplex fråga som kräver ett stöd från ägaren, säger Claes Norgren.

Riksrevisionen påpekar också det tveksamma i att Vattenfall använder en mätmetod för förnybarhetsmålet som gör att bolaget tillgodoräknar sig hela investeringar i förnybart, även när Vattenfall endast är delägare.

Dessutom har bolagets investeringar i forskning och utveckling, som andel av omsättningen, minskat sedan 2010. Vilket är anmärkningsvärt för ett statligt energibolag med mål att vara ledande i energiomställningen.

Claes Norgren vill inte gradera kritiken från Riksrevisionen.

- Men det här är allvarliga frågor. Det är en himla massa pengar och det är en existentiell fråga, säger han.