Riksdagen vill strama åt villkorlig frigivning

BROTT. Återfallsbrottslingar ska sitta inne längre och därför ska den villkorliga frigivningen ändras. Det anser en majoritet i riksdagen.

Det är Allianspartierna och Sverigedemokraterna som vill skärpa kraven. Och därför uppmanas regeringen att lägga fram ett förslag som innebär att den som återfaller i likartad brottslighet och döms till ett nytt fängelsestraff ska avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.  I dag gäller att den som döms till mer än en månads fängelse friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Den sista tredjedelen tillbringas i frihet, men under övervakning i form av kontakter med frivården.

– Det är inte rimligt att den som på nytt döms till fängelse per automatik friges villkorligt efter två tredjedelar av straffet, sade Ellen Juntti (M) i debatten och tog som exempel en man som dömts upprepade gånger för misshandel av sin fru.

De tre rödgröna partierna motsätter sig en förändring och anser att dagens regler om villkorlig frigivning ska behållas. Petter Löberg (S) kallade kraven för en symbolpolitik.

– ­Ni vet självklart att den här typen av straffskärpningar inte fungerar på det viset som det är tänkt, sade han.

Forrige artikel Minskad Rot går till nya hyresrätter Minskad Rot går till nya hyresrätter Næste artikel Ny yrkesutbildning ska matcha industrins krav
Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

STYRNING. Regeringen tillsätter allt färre parlamentariska utredningar trots att det krävs breda politiska uppgörelser när regeringsmakten är bräcklig. Roten till det onda kan finnas i ett beslut från 1982, menar Inga-Britt Ahlenius.