Riksbanken vill inte ha ansvar för pengar

I mitten av 2000-talet skedde stora förändringar av det maskineri som förser privatpersoner och företag med kontanter. Från att Riksbanken varit den aktör som stått för distributionen sköts det numera av privata aktörer. Riksbanken har bara kvar en depå som lämnar ut sedlar, tar hand om överskott och makulerar obrukbara sedlar. Mynten hanteras av en privat aktör på uppdrag av Riksbanken. Denna utveckling har lett till att ingen har det övergripande ansvaret.

Utredningen pekar på att stora delar av denna kontanthantering är oreglerad och står utan tillsyn, speciellt allvarligt är det med de företag som räknar dagskassorna för detaljhandeln.

"Problemet med detta är framför allt att samhället saknar instrument för att tidigt fånga upp signaler om missförhållanden i verksamheten”, skriver utredaren Håkan Hallstedt, som till vardags är generaldirektör på Lotteriinspektionen.

Med ett övergripande ansvar skulle Riksbanken följa kontanthanteringen, inrätta ett kontanthanteringsråd och kontinuerligt rapportera om utvecklingen till riksdagen. Riksbanken skulle också få tillstånd att ingripa i fall något inte fungerar.

Men Riksbankens expert i utredningen, Christina Wejshammar, chef för avdelningen för betalningssystem och kontanter, tycker att det är en dålig idé. Hon menar att det är otydligt hur ansvaret skulle se ut i praktiken. Det är också otydligt vilka befogenheter som Riksbankens skulle få för att upprätthålla kontantförsörjningen om något går snett, exempelvis om något av de stora privata sedeldepåföretagen skulle gå i konkurs.

Christina Wejshammar anser också att om nu någon ska ha detta ansvar så är det inte säkert att det är Riksbankens bord. Wejshammar anser att utredaren Håkan Hallstedts argument för Riksbanken är tunna, och pekar på att Finansinspektionen är bättre lämpad.