Rekordmånga granskningar slutar i kritik mot regeringen

Under verksamhetsåret har det kommit in anmälningar som rör 28 olika ärenden, 21 av dessa gäller den sittande regeringen medan sju avser den förra.

Granskningen som riksdagen ställer sig bakom ledde till kritik i 10 olika ärenden.

När det gäller förslaget om att upphäva kravet på vårdvalssystem i primärvården anser riksdagen att regeringen borde ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid.

Tung kritik kom också mot beslutet att frysa Förbifart Stockholm. KU tycker att regeringen borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan innan den tog beslutet om frysning. ”KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen” och att infrastrukturminister Anna Johansson (S) ”inte kan undgå kritik för hanteringen av ärendet”.

Palestinaerkännande gick för snabbt

 KU visar med det här att det är ett relevant granskningsorgan.

Andreas Norlén (M)
Ordförande i konstitutionsutskottet, KU.

Regeringens hantering av erkännande av staten Palestina gav intrycket av att regeringen hade tagit ställning i frågan innan utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. ”Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats” skriver KU. 

Anders Sundströms utsågs till statlig samordnare för Bromma flygplats samtidig som det fanns ett förslag från trafikutskottet som i stort rörde samma fråga och som var känt inom regeringen. Förslaget innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. ”KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden", skriver utskottet i sitt betänkande.

De övriga ärenden som föranlett kritik är:

• Felaktigheter i ett pressmeddelande vid anställning av en statssekreterare i miljödepartementet
• Statens finansiering av Medelhavsinstituten
• Klimat- och miljöministerns uttalande i frågan om licensjakt på varg
• Infrastrukturministerns agerande avseende EU:s fjärde järnvägspaket

SD mot strömmen

Därtill reserverades sig Sverigedemokraterna i två fall där resten av KU tyckte att det inte fanns anledning att kritisera regeringen.  Det gäller information i EU-nämnden från utrikesministern i samband med erkännandet av staten Palestina och statsminister Stefan Löfvens uttalande i höstas om att regeringen skulle avgå i fall dess budget röstades ned (vilket senare skedde).

Altinget frågar:

Aldrig i modern tid har så många anmälningar lett till enig kritik. Har KU ställt sig ovanför partipolitiken eller har regeringen varit osedvanligt klantig?

Per-Ingvar Johnsson (C)

– Det är en del nybörjarfel. Men en viktig del är att granskningen har blivit konstitutionell. Förra mandatperioden när Peter Eriksson (MP) var ordförande blev det i stor utsträckning en politisk granskning. Det blev möjligt för honom att styra granskningen på ett sätt som jag tyckte var olycklig.

Mathias Sundin (FP)

– Sannolikt beror det mest på att regeringen har misskött sig i högre grad nu än tidigare. Om det bara var den eniga kritiken som det tidigare inte fanns så mycket av. Då skulle det kunna vara att utskottet gör på ett annat sätt. Men det är ju inte så. Även om man ser till både enig och oenig kritik är det högsta antalet kritikpunkter på 30 år.

Mia Sydow Mölleby (V)

– Vissa grejer beror på att man hade bråttom och inte hade tänkt till innan, till exempel att proppen om vårdval drogs tillbaka. Vissa grejer är övernitiska anmälningar. Sedan tror jag att man har en annan ambition från den här regeringen att inte slå ifrån sig kritiken. Vi hade stora frågor förra mandatperioden där man tidigare reserverade sig från regeringssidan. Det gör man inte nu. Tanken är också att det är bra att komma överens i utskottet. Då blir det tydligt vad KU tycker.