Regeringens deadline för ny kärnkraft oklar: ”Sätter inget datum”
Ett snabbspår för ny kärnkraft är en av delarna i regeringens nya kärnkraftsutredning. Men det är inte säkert att Svantessons löfte om ett första spadtag innan nästa val håller. ”Vi sätter inget datum”, säger energi- och näringsminister Ebba Busch till Altinget.
Jacob Hederos
Redaktör och reporterRegeringen tillsätter en ny utredning som ska föreslå ytterligare åtgärder för att underlätta för utbyggnaden av ny kärnkraft.
På en pressträff kallar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) det för regeringens ”andra steg” mot ny kärnkraft.
Vi sätter inget datum för en spade i marken, men vi kommer att undanröja hinder, vi kommer att underlätta och vi kommer att främja
Ebba Busch
Energi- och näringsminister (KD)
Det blir Pernilla Sandgren, enhetschef på Post- och telestyrelsen, som bland annat ska göra en översyn av reglerna för de så kallade beredskaps- och planeringszonerna. De nuvarande reglerna är en av anledningarna till att ny kärnkraft kan vara svårt att få till, konstaterade Lagrådet när regeringen presenterat sitt ”första steg”.
Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare sagt att det första spadtaget för ett nytt kärnkraftverk kommer att ske före valet 2026. Sandgrens förslag ska dock inte presenteras förrän i februari 2026.Frågan om behov av beredskaps- och planeringszoner aktualiseras med andra ord så snart det kan bli aktuellt med en ny reaktor, oavsett typ, storlek och plats.
ur utredningsdirektiv
Hur rimmar det med ”spade i marken”-löftena?
– Vi sätter inget datum för en spade i marken, men vi kommer att undanröja hinder, vi kommer att underlätta och vi kommer att främja, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till Altinget.
Hon utvecklar:
– Vi kommer att ha lagt grunden för att aktörer ska kunna göra det. Det främsta beviset för att det här redan är på gång är Vattenfalls besked i går, där man tog ytterligare ett steg för att bana väg för nya reaktorer, på Ringhals i detta fall.
Under onsdagen meddelade det statliga bolaget att en ansökan om ny detaljplan för kärnkraft på Väröhalvön vid Ringhals är inlämnad till kommunen.
Snabbspår
Regeringen går även vidare med skrivningen i Tidöavtalet om att ”den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned”.
Strålsäkerhetsmyndigheten har redan lämnat förslag för hur det kan ske, men det blir nu alltså Pernilla Sandgren, tidigare chefsjurist på myndigheten, som får uppdraget att ta frågan vidare.
– Hon har gedigen erfarenhet av strålsäkerhetsarbete och av att delta i utredningar. Vi ser fram emot att ta del av utredningens kommande förslag, som ju är helt centrala för Sveriges framtida elförsörjning, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på pressträffen.
Sandgren ska också ta vidare delen i Tidöavtalet om att införa ”ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen” genom en särskild regel i miljöbalken. Tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet, enligt avtalet.
Hon ska även se över frågor om att anpassa kärnavfallsprogrammet för att hantera avfall av nya reaktorer.
Vem ska betala?
Om det blir staten som ska för notan för den nya kärnkraften, som Liberalernas partiledare Johan Pehrson vill, återstår att se. Ebba Busch hänvisar till en kommande färdplan för kärnkraft som regeringen avser att lägga fram.
– Där hoppas jag att vi kan presentera en kärnkraftssamordnare, som då också kommer att kunna djupdyka ytterligare i vilka förutsättningar utöver de här ”steg ett och två” som Romina Pourmokhtari har pekat på, som behövs för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige, säger Busch, och utvecklar:
– Det är väl inget av våra partier som har stängt ner några ytterligare åtgärder där. Där finns det flera olika idéer som jag hoppas att vi kan titta på.