Rapport: Ersättningsmodeller hämmar innovation

INNOVATION. Innovationsvilja och kunskap finns inom vården. Samtidigt gör utformningen av ersättningssystemen att utrymmet för nya lösningar och arbetssätt begränsas. Något som leder till att resurserna inom hälso- och sjukvården utnyttjas ineffektivt.

Fr.v. Jonas Andersson (L), regionråd Västra Götalandsregionen, Eric Vänerlöv, sekreterare i regeringens expertråd för Life Science, Laura Hartman, ordförande Tillitsdelegationen.
Fr.v. Jonas Andersson (L), regionråd Västra Götalandsregionen, Eric Vänerlöv, sekreterare i regeringens expertråd för Life Science, Laura Hartman, ordförande Tillitsdelegationen.Foto: Leading Health Care
Johan Manell

Hur resurserna inom svensk hälso- och sjukvård ska användas har länge varit en het potatis. Kortsiktiga beslut, upphackade budgetår och missriktade ersättningssystem är några av anledningarna som lyfts fram som förklaringar till problemen i vården.

– Vi pratar om brist på personal, brist på vårdplatser och det är på grund av att vi har en dysfunktionell organisation. Vi har egentligen tio procent för många anställda och tio procent för många vårdplatser i Sverige – om vi hade organiserat vården på ett mer adekvat och bättre sätt, säger Jonas Andersson (L), regionråd Västra Götalandsregionen, till Altinget.

Vägledning

Just ersättningssystemens utformning och dess påverkan på innovation har stiftelsen Leading Health Care (LHC) studerat på uppdrag av Vinnova. Det projektet har nu utmynnat i en vägledning för hur ersättningsmodellerna kan anpassas för att möjliggöra innovation.

– Vi bidrar med vinkeln hur ersättningssystem utformas i praktiken. Vi går lite förbi de här hypotetiska effekterna som kommit upp i tidigare forskning, säger Anna Krohwinkel, forskningsledare LHC och en av författarna till vägledningen, till Altinget.

Vägledningen tar sin utgångspunkt i fyra ersättningsprinciper: förenkling, aggregering, riktade medel och slack. Författarna har tittat på för- och nackdelar med respektive modell men är samtidigt noga att poängtera att det inte rör sig om ett facit.

– Vi kan inte bestämma vilken av vägarna som är bäst utan det kan passa olika tidpunkter i olika verksamheter. Man måste tänka själv. Det behövs kompetens från dem som känner till sina verksamheter. Det är också därför vi inte kommer med en färdig modell, säger hon.

Ersättningsmodeller inte enda lösningen

Jonas Andersson anser att problemen i sjukvården inte enbart går att koppla till ersättningsmodellerna. Samtidigt menar han att man inte kan bortse från att utformningen av dem är en viktig faktor.

– Ersättningssystem styr nog mer än många budgetmål och riktlinjer, och på något sätt ska pengarna fördelas. Den här rapporten tycker jag tydligt visar att det finns fördelar och nackdelar med alla system i grunden, säger han.

Tillitsdelegationen kommer i sitt delbetänkande i juni också ta upp ersättningsmodellerna. Delegationens ordförande Laura Hartman menar även hon att man tenderar att tillskriva dem för stor betydelse.

– Ersättningsmodeller får klä skott eller stå för problem som egentligen handlar om något annat, sade hon vid en konferens anordnad av LHC på torsdagen.

Eric Vänerlöv, sekreterare i regeringens expertråd för life science, betonade vid samma konferens vikten av att se ersättningssystem som verktyg och inte lösningar.

– En fogsvans på en bar backe bygger inget hus. Det krävs ju att man tänkt ut vad det är för hus man vill bygga och det behövs folk som håller i verktygen. När det kommer till sjukvård behövs det också olika modeller, sade han.  

Politikens roll

En fråga som aktualiserats i samband med Tillitsdelegationens arbete är vilken roll politikerna ska spela om mer makt flyttas ned i organisationerna. Jonas Andersson är av uppfattningen att politiken fortsatt har en viktig plats.

– Politik påverkar och jag tycker att politiken måste gå fram och ta ledartröjan i ett antal frågor. Både i obekväma beslut men också vart vi vill på lite längre sikt, säger han.

Att lämna över mer ansvar till professionen menar han måste bygga på ett ömsesidigt förtroende.

– Det handlar om att våga släppa. Vi vet vart vi vill men hur vi kommer dit lämnar vi över till er, säger han.

Dokumentation

Fakta ersättningsmodeller:

Samtliga landsting och regioner i Sverige tillämpar en kombination av:

  • fast ersättning per listad individ
  • rörlig ersättning kopplat till besök eller åtgärder,
  • målrelaterad ersättning baserat på indikatorer som ska återspegla kvalitet och effektivitet

Med undantag för Stockholms läns landsting utgör den fasta ersättningen per listad individ den största delen av ersättningen till vårdenheterna. Den utgör för huvuddelen av landstingen och regionerna mellan 70 och 99 procent av den totala ersättningen.

För att få en anpassning av ersättningen till befolkningens behov och vårdtyngd görs justeringar utifrån olika grunder:  

  • patientens ålder
  • diagnosklassificering enligt Adjusted Clinical Groups (ACG)
  • patientens socioekonomiska förutsättningar (CNI-index)

Närmare hälften av landstingen och regionerna använder alla tre grunderna för att behovsjustera ersättningen. Övriga använder en eller två av dem.

Därutöver har 75 procent av landstingen och regionerna också tillägg till vårdenheter med viss lokalisering: 

  • särskilda orter
  • avstånd till närmaste sjukhus
  • glest befolkade områden

Källa: SKL



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00