SD-krav om misstroende mot finansministern föll

Resultatet av tisdagens omröstning följde samma mönster som när riksdagen i vintras röstade om misstroende mot statsminister Stefan Löfven – även den omröstningen hade SD begärt. SD-ledamöterna röstade för ett misstroende, men övriga partierna valde att antingen rösta mot SD:s krav eller att lägga ner sina röster

Enligt reglerna i Regeringsformen hade det krävts att minst 175 ledamöter röstat ja för att riksdagen skulle ha förklarat att den inte har förtroende för Magdalena Andersson, vilket i så fall hade lett till att hon hade tvingats att avgå. Eftersom det också hade inneburit ett misstroende mot regeringens ekonomiska politik hade det även inneburit en regeringskris.

Nedlagda röster - inget stöd

Men nu sitter Andersson kvar då SD-ledamöterna var ensamma om att vilja fälla henne. Siffrorna i omröstningen blev 137-43. S, MP och V stod bakom finansministern. 120 av de borgerliga ledamöterna lade ner sina röster. Vid omröstningen var 49 ledamöter frånvarande

Samtliga alliansföreträdare underströk dock att de nedlagda rösterna inte ska tolkas som ett stöd för den ekonomiska politik som regeringen för – tvärtom.

– Vänsterregeringens politik är skadlig för jobb, framtidstro och tillväxt, sade Erik Ullenhag, Folkpartiets gruppledare, före omröstningen.

Men att använda misstroendeomröstningen, som är grundlagens skarpaste vapen för att pröva om regeringen har stöd i riksdagen, på det sätt som SD gör är inte ansvarsfullt och bara ett tecknen på att partiet vill skapa kaos, ansåg de borgerliga företrädarna

Tomas Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna, ansåg att SD:s krav var oseriöst och pekade även han på att SD missbrukade användningen av misstroendeomröstningen – enbart för att skapa uppmärksamhet.

– Vi behöver mer av samförstånd, inte parlamentarisk oreda, sade Eneroth.

Brutna löften från Andersson

Sverigedemokraternas motiv till att begära en misstroendeomröstning är att partiet anser att Magdalena Andersson brutit tidigare löften om att bland annat inte höja bensinskatten, men framförallt för att den budget som lagts fram är underfinansierad då den bygger på en prognos från i somras om hur många asylsökande som kommer till Sverige.

– Detta är ett sätt att försöka få fram ett annat styre, sade partiledaren Jimmie Åkesson. Han tyckte också att det var märkligt att de borgerliga partierna, som är emot regeringens ekonomiska politik, inte instämde i partiets krav.