Penilla Gunther: Behöver Sverige en ny strategi för kroniska sjukdomar?

Vi blir allt äldre i Sverige, precis som i resten av västvärlden.
Äldre personer och personer med kroniska sjukdomar är de som besöker vården mest. 82 procent av alla över 65 år har minst en kronisk sjukdom, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Att dessa sjukdomar ofta är vanligt förekommande som till exempel hjärtsvikt, diabetes, obesitas, KOL och andra lungsjukdomar, cancer i olika former och neurologiska diagnoser, skulle kanske redan ha bidragit till en högre medvetenhet i preventivt syfte i de breda folklagren såväl som hos närstående, men fortfarande finns det stora behov av information och kunskap.
Inte minst det faktum att en kronisk sjukdom är en långvarig eller livslång sjukdom, ofta med ett långsamt förlopp där sjukdomen kan kontrolleras men inte botas. Men också att det sällan är en sjukdom som kommer ensam.
En fjärdedel har två eller fler sjukdomar
Enligt en tidigare rapport från Vård- och Omsorgsanalys är det en fjärdedel av befolkningen som har två eller fler sjukdomar. Med andra ord hör nästan alla kroniska sjukdomar ihop på ett eller annat sätt.
Sambandet mellan diabetes och njursjukdom är troligen väl känt, men att diabetes även ger högre risk för hjärtkärlsjukdom är kanske inte något man vare sig vill eller orkar tänka på. Lägger vi dessutom till högre risker för problem med synen eller att få en stroke, blir det nästan övermäktigt att kunna hantera det tillstånd man lever med.
Insatser för att förhindra akuta tillstånd som till exempel hjärtstopp är förstås av stor vikt, men för de långsamma förloppen är kanske insatserna inte alltid lika intressanta.
Att få genomgå en transplantation är en livsomvälvande upplevelse som ska ta bort ursprungssjukdomen, och förhoppningsvis drabbas få av cancer eller andra sjukdomar på grund av den immunnedsättande medicinen som måste tas livet ut. Den livslånga medicineringen delas av de flesta med kroniska sjukdomar, där tröttheten över att alltid komma ihåg att ta medicinerna och att hantera sitt tillstånd, även kan bidra till psykisk ohälsa hos både den enskilde och närstående.
Långsamma förlopp är också viktiga
På EU-nivå och global nivå talar man om ovan nämnda sjukdomar (Så kallade NCD:s, Non-Communicable Diseases) som de stora områdena inom vården och dess påverkan av samhället med fler äldre som behöver vård och fler i arbetsför ålder som inte kan arbeta på grund av en eller flera av dessa kroniska sjukdomar.
Insatser för att förhindra akuta tillstånd som till exempel hjärtstopp är förstås av stor vikt, men för de långsamma förloppen är kanske insatserna inte alltid lika intressanta.
Vill Sverige ha en plan för kroniska sjukdomar?
I den nationella strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar mellan 2014 och 2017 citerades en siffra från WHO Som sade att 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. Detsamma gäller 30 procent av cancerfallen. Vad hände med den strategin?
Sverige har en ny cancerstrategi på gång, liksom en plan för sällsynta diagnoser. Många har påbörjat ett arbete också för en Cardiovascular Health Plan i EU, liknande Europe’s Beating Cancer Plan som bidragit till en stor uppmärksamhet av cancervården genom samarbeten, delad kunskap och information mellan alla aktörer inom cancerområdet.
Det är nödvändiga åtgärder för att särskilt uppmärksamma de två sjukdomarna som tar flest liv i världen per år. Att dessutom bidra till högre kunskap om sällsynta diagnoser ger alla diagnosområden bättre förutsättningar eftersom alla har en andel av sällsynta.
Frågan som kvarstår är om Sverige vill ta tag i en ny plan där sambanden mellan de olika kroniska sjukdomarna tas upp och där det preventiva arbetet för en bättre folkhälsa tas på än större allvar hos oss alla.
Antingen vill vi vara med och vara proaktiva såväl nationellt som inom EU och WHO gällande hur vi tänker jobba med NCD:s, eller så fortsätter de berörda patientgrupperna sin dagliga kamp i det tysta samtidigt som kostnaderna i vården för dessa sjukdomar fortsätter öka.
















