Pengar för skolreformer kommer inte ut till skolorna

STYRNING. Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna hindrar Skolverket att slussa vidare statsbidrag till kommuner och friskolor. För 2016 handlar det om en halv miljard.

Skolverket tror att nyttjandegraden av statsbidragen blir mellan 90 och 95 procent. Det ”innebär att omkring 500 mnkr antingen inte kommer att sökas eller kommer att återkrävas från huvudmännen i enlighet med de olika förordningarna”, skriver Skolverket i sitt budgetunderlag.

Under 2016 ska Skolverket fördela över 12 miljarder kronor i statsbidrag till skolans huvudmän, alltså kommuner och friskolor. Det är drygt 60 olika bidrag som ska slussas vidare till huvudmännen. Hur och på vilket sätt huvudmännen ska få del av pengarna regleras i över 50 olika förordningar. Därtill kommer även andra så kallade sakanslag, som ligger utanför myndighetens förvaltningsanslag, som gör att verksamheten splittras.

Orättvist system

Statsbidragen rör mycket som är den statliga skolpolitiken. Det är alltifrån extra pengar till lärarnas löner (lärarlönelyftet) till olika fortbildningsinsatser för lärare.

Statskontoret, Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket har kritiserat systemet med riktade statsbidrag, som även är omfattande inom vården, för att vara ineffektivt, byråkratiskt och orättvist. Det sista med tanke på att små kommuner har mindre resurser för att kunna söka bidragen än vad stora kommuner har.

I Skolverkets budgetunderlag beklagar myndigheten att det inte finns större flexibilitet i systemet. ”Konsekvensen blir att myndigheten lämnar tillbaka medel på de anslag som är undersökta, samtidigt som det finns en önskan och ett behov hos huvudmännen om mer medel inom andra områden”, skriver Skolverket.

Mödosamt arbete

I dag är det ett mödosamt arbete att följa statsbidragen och hur mycket som nyttjas. Myndigheten lämnar prognoser till regeringen fem gånger per år och för en ständig dialog om över- och underutnyttjande. ”Det är ett otympligt förfarande som inte gagnar bidragsmottagarna eftersom det blir långa ledtider innan regeringen kan besluta om omfördelning och medlen kommer huvudmännen till del”.

I Skolverkets budgetunderlag kommer myndigheten med flera förslag för att komma till rätta med problemen. Ett är att de overhead-kostnader som i dag ligger inbakade i vart och ett av de olika statsbidragen eller andra sakanslag, klumpas ihop och förs över till myndighetens förvaltningsanslag. Det skulle innebära hundratals miljoner som Skolverket skulle kunna styra självt över, i stället för att regeringen gör det.  

På liknande sätt föreslår Skolverket att utgifter för köp av tjänster för annans räkning bakas in i förvaltningsanslaget. Enligt preliminära beräkningar skulle båda dessa åtgärder innebära att förvaltningsanslaget som i dag är på drygt 500 miljoner skulle öka med 700 miljoner kronor.

Slå samman statsbidrag

Skolverket föreslår även att snårskogen av statsbidrag ansas genom att flera statsbidrag som har samma målgrupp slås samman till ett bidrag. Till exempel anser Skolverket att bidragen för läxhjälp, lov- och sommarskola samt utökad undervisningstid för nyanlända avser undervisning utanför ordinarie skoltid och riktar sig till i huvudsak samma målgrupper. Därför skulle dessa bidrag kunna slås ihop till ett.

Forrige artikel Jägareförbundets statliga uppdrag ses över Næste artikel Bah Kuhnke: Branschen ska få mer makt över filmstödet
Gammal S-topp värvar tidigare M-topp

Gammal S-topp värvar tidigare M-topp

KARRIÄR. Affärsmannen och tidigare socialdemokratiska näringsministern Björn Rosengren värvar Olof Lavesson (M), tidigare riksdagsledamot och ordförande i kulturutskottet, till sin PR-byrå Priority Group.