Patienterna – en kraft att räkna med i valet

Fokus Patient, som är en mötesplats och ett nätverk för hälso- och sjukvård och life science-frågor, har sedan 2019 kartlagt den svenska patient- och funktionshinderrörelsen på alla nivåer – lokalt, regionalt och nationellt samt där vi hittat de nätverk och grupper som endast finns på sociala medier, men inte i en formell förening.

Det är intressant att se hur det ständigt växer fram nya grupper, trots att det i många fall faktiskt redan finns en sådan i någon form, men som man antingen inte hittat på nätet eller inte tror passar de syften man själv har.

Majoritet har under 5000 medlemmar

2015 gjorde Myndigheten för vård- och omsorgsanalys en rapport med ämnet ”Sjukt engagerad” där man konstaterade att patient- och funktionshinderorganisationerna tillsammans har närmare 500 000 medlemmar.

Reumatikerförbundet, som är störst, samlar cirka 50 000 medlemmar, men en majoritet av de organisationer som får statsbidrag som handikapporganisationer har under 5 000 medlemmar. Organisationerna samlar som median omkring tre procent av alla individer med den/de diagnoser eller funktionsnedsättningar som de företräder. Detta innebär att täckningsgraden i vissa fall är mycket låg, inte minst för grupper med psykisk ohälsa som depression och ångestsjukdomar.”

Nya konstellationer uppstår

Vi ser att även om de största organisationerna, som samlas under paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige, kommer att fortsätta finnas och utvecklas, uppstår nya konstellationer av patientgrupper som antingen inte ser behovet av att tillhöra en större organisation att få draghjälp av, eller inte tror att behovet av en stark röst tillsammans kan göra skillnad.

”Patient- och funktionshinderorganisationerna har på nationell nivå en omsättning på åtminstone 650 miljoner kronor. Bidrag och stöd från staten står för mer än en tredjedel av de totala intäkterna, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. Insamlingar, donationer, gåvor, testamenten, sponsring och lotterier står för omkring 200 miljoner kronor av intäkterna”, stod det vidare i Vårdanalys rapport.

I dag är både bidragen och de insamlade medlen och möjligheterna att samla in större än 2015 och det totala beloppet är därför högre.

Skulle kunna ge eko i politiken

Inför valet, om de cirka 3–4 000 föreningarna, organisationerna, förbunden, nätverken, stiftelserna och fonderna som arbetar med vård- och funktionshinderfrågor och alla som är eller varit patienter (alla kommer att bli det någon gång) skulle gå samman och kräva det som de flesta är ense om, så skulle det förstås ha gett eko i politiken och resultat i vården.

Då skulle även de mindre patientgrupperna ha fått gehör för sina krav, trots de sämre ekonomiska möjligheterna som de också ofta har.

6,8 miljoner människor i Sverige hämtade ut minst ett läkemedel förra året, alltså nära 65 procent av befolkningen. Vilken kraft det skulle bli om fler då skulle gå samman och ställa kraven gemensamt. För vilka vill inte ha jämlik vård över landet, snabbare tillgång till nya läkemedel (och medtech) och en tidig upptäckt av den diagnos man kan lida av? Och inte minst en god och nära vård som kan innebära alltifrån en fast vårdkontakt på vårdcentralen till digitala hjälpmedel för egenvård?