Oxfam: Regeringen måste beskatta samhällets rikaste mer

Fattigdomsbekämpningen står i princip stilla, samtidigt som det har varit ännu ett rekordår för de allra rikaste. Extrem rikedom leder till maktkoncentration och hotar våra demokratier och klimatet. Våra beslutsfattare står vid ett vägskäl: att fortsätta driva på de ökande klyftorna – eller att göra upp med de ultrarikas inflytande över våra samhällen.

Ojämlika samhällen är otrygga

Den oroliga tid vi lever i, med geopolitiska spänningar, krig i vårt närområde, ökande konflikter och klimatkris, ställer nya krav på robusta samhällen. Men ojämlika samhällen med stora klyftor är allt annat än trygga och robusta.

Världens tolv rikaste personer äger tillsammans mer förmögenhet än den fattigaste hälften av världens befolkning – mer än fyra miljarder människor. Extrem förmögenhetskoncentration ökar samtidigt som vardagen innebär hunger och fattigdom för miljarder människor, visar Oxfams nya rapport ”Resisting the Rule of the Rich: Defending Freedom Against Billionaire Power”.

En av fyra människor går hungriga. Det är en ökning på 42 procent sedan 2015. Runt om i världen har levnadsstandarden stagnerat för många människor, den blir inte längre bättre. Extrem fattigdom ökar återigen i Afrika samtidigt som stora biståndsgivare, däribland Sverige, skär i sina biståndsbudgetar.

Fler svenskar lever i matosäkerhet

Även i Sverige är den ekonomiska ojämlikheten oroväckande stor. Sveriges 46 rikaste personer äger mer än nästan 80 procent av befolkningen – åtta miljoner människor. Samtidigt lever 700 000 svenskar i fattigdom enligt SCB. En ökning med 120 000 på bara ett år.

Hundratusentals barn lever i fattigdom. Människor tvingas välja mellan att köpa vinterkläder till barnen, äta sig mätta eller värma sina hem. Allt fler svenskar, över en halv miljon, har inte möjlighet att äta den näringsriktiga mat som de behöver. Antalet människor som lever i matosäkerhet i Sverige ökade med 40 procent mellan 2019 och 2024 .

Människor tvingas välja mellan att köpa vinterkläder till barnen, äta sig mätta eller värma sina hem

Andelen som inte har råd att hålla sin bostad tillräckligt varm har tredubblats mellan 2021 till 2023. Hela 35 procent av svenskarna är oroliga för sin privatekonomi. En oro som många gånger innebär ångest, sömnproblem och stress.

Förmögenhetsgapet är ett stort hot mot demokratin. När de rikaste kontrollerar en oproportionerligt stor del av resurserna, kan de också utöva ett oproportionerligt inflytande över politiska beslut.

Sverige behöver en ny förmögenhetsskatt

Oxfam Sverige kräver att regeringen:

•  sätter politiska mål för att minska ojämlikheten. Det behövs en nationell plan med mätbara mål.
• ökar transparensen i vårt demokratiska system. Det krävs ett förmögenhetsregister för bättre statistik och data, ett lobbyregister och ändrade regler för partifinansieringen.
• beskattar de allra rikaste. Alla behöver bidra efter bärkraft. Sverige behöver en ny förmögenhetsskatt på stora förmögenheter. Intäkterna kan användas till att satsa på den gemensamma välfärden och på klimatet.

Det är möjligt att skapa jämlika samhällen utan fattigdom och hunger, både i Sverige och runtom i världen. Där vi har sociala skyddsnät som räcker till – och där alla kan leva ett gott liv inom planetens gränser. En tryggare värld där alla har en rimlig chans. Men då krävs modiga politiker som styr åt ett håll som gynnar alla människor, inte bara ett litet rikt fåtal.