Överblick: Migrationsbråk mellan C och L och medborgarskapsprov föreslås

Under förmiddagen pågick partiledardebatt i riksdagen, vilket liverapporteras på flera håll.

Pandemin och hanteringen av denna har dominerat debatten, även om partiledarna har anlagt sinsemellan olika vinklar. Stefan Löfven, som inledde debatten, diskuterade med avstamp i pandemin, läget i äldreomsorgen och föreslog att alla privatiseringar inom äldreomsorgen stoppas så länge krisen pågår. Löfven vill också att kommunerna ska avstå skattesänkningar.

Jimmie Åkesson, å sin sida argumenterade för att Sveriges höga skatter gör det särskilt obegripligt att äldreomsorgen klarat pandemin så dåligt.

Även M-ledaren Ulf Kristersson – för dagen företrädare för landets största parti, enligt Aftonbladet/Demoskop - var kritisk mot coronahanteringen i debatten.

Medborgartjänst och medborgarskap

Inför en medborgartjänst som kan komplettera den militära värnplikten. Det skriver 20 politiker, publicister, forskare och organisationsföreträdare på DN Debatt i dag. Syftet med förslaget är att förbättra samhällets beredskap inför större hot och kriser, men också att skapa sammanhållning och integration i en tid av splittring.

Alla som genomgår utbildningen ska få kunskap om hur man agerar för att "skydda samhällets vitala institutioner och förhindra att odemokratiska krafter saboterar det vi byggt upp tillsammans", skriver debattörerna.

Språkkrav vid medborgarskap föreslås

Medborgerliga plikter var temat också vid en pressträff med justitieminister Morgan Johansson på förmiddagen, då han tog emot ett delbetänkande om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. Ursprunget för utredningen och förslaget ligger hos Liberalerna, som drivit frågan länge och som fick in detta i januariavtalet, konstaterade justitieministern vid pressträffen. Johansson noterade även att många andra länder har liknande krav och att det även finns ett förslag inom ramen för Migrationskommittén om att sådana krav eventuellt ska ställas även vid permanent uppehållstillstånd.

– Det har inte varit helt lätt att komma fram till vilken nivå på språkkunskaper som ska ställas och heller inte vilka myndigheter som ska ansvara för att kontrollera kraven, berättade utredaren Mari Andersson vid pressträffen.

Andersson beskrev också att i den forskning som utredningen tagit del av inte egentligen finns några belägg för att den här typen av krav leder till bättre inkludering i samhället. Ibland gäller snarare motsatsen, att om kraven är för höga kan det leda till exkludering och att människor ger upp. Däremot har man hittat stöd för att språkkunskaper bidrar till bättre integrering på arbetsmarknaden.

Modellen för hur proven genomförs hämtas från hur högskoleprovet är upplags, det vill säga att att Universitets- och högskolerådet (UHR) gör det i samverkan med Skolverket och svenska universitet. Ett prov i svenska ska kosta 2 000 kronor och ett samhällskunskapsprov 500 kronor.

Kraven gäller för personer 16-66 år, men äldre undantas, liksom barn. Dispens ska kunna ges vid särskilda skäl, exempelvis vid funktionshinder.

Oenigt mellan januaripartierna

Liberalerna anser att regeringen bryter mot januariöverenskommelsen om man lägger fram alla de migrationsförslag till riksdagen som varit ute på remiss. Det rapporterar flera medier.

– Migrationskommitténs betänkande är det regeringen borde lägga fram. Nu kommer nya förslag som innebär kostnader. Här respekterar de inte de budgetprinciper som vi har, säger Nyamko Sabuni till Expressen. 

L-ledaren får subtilt mothugg på Twitter från kollegan Annie Lööf, som i en tweet påtalar skrivningar i januariavtalet.  

På förekommen anledning i januariavtalet.

Överens om att driva humanitär skyddsgrund. pic.twitter.com/ln748Em3RL

— Annie Lööf (@annieloof) January 13, 2021