Överblick: LO-missnöje och tre KU-anmälningar – tuff dag för Löfven

ÖVERBLICK. Missnöjet med regeringens politik gror i LO-leden, visar en ny mätning som lär bekymra statsminister Stefan Löfven. Därtill väljer Vänsterpartiet att KU-anmäla tre av hans ministrar. Men den svenska elexporten går som smort.

Januariavtalet fyller ett år på lördag, men för Socialdemokraternas del är det svårt att fira ettårsdagen med klackarna i taket. En undersökning som Novus har genomfört på uppdrag av SVT visar att den politik som regeringen för har svagt stöd bland väljarna.

Sex av tio väljare anser att regeringens politik, utifrån januariavtalet, är ganska eller mycket dålig, rapporterar SVT. Extra stort är missnöjet bland det som räknas till Socialdemokraternas egna led, LO-medlemmarna, 57 procent anser att politiken är dålig och bara 8 procent att den är bra.

Det finns alltså en "överhängande fara för Socialdemokraterna att LO-väljarnas flykt fortsätter och att detta i sin tur kommer att stärka både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ytterligare i opinionen" skriver SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson.

Vänstern KU-anmäler gånger tre

Vänsterpartiet anser att regeringen har gått över gränsen och medvetet försökt vilseleda allmänheten om den svenska exporten av krigsmateriel till Turkiet. Därför väljer partiet att KU-anmäla totalt tre av statsminister Stefan Löfvens ministrar: utrikesminister Ann Linde (S), justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, (S), samt inrikesminister Mikael Damberg (S).

De vilseledande uttalanden ska ha varit att regeringen hävdat att 2018 års export inte utgjorts av ”krigsmaterial för strid”, utan att det i stället föll under kategorin ”övrigt krigsmateriel”.

– Vapenexporten är ett känsligt ämne för den S-ledda regeringen. Man vill ge en bild av Sverige som en humanitär stormakt men när man granskar vapenexport till Turkiet eller till den Saudiledda koalitionen i Jemenkonflikten så ser man att Sverige aktivt har exporterat vapen, säger partiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling till Dagens Nyheter.

Finland och Norge storhandlar svensk el

Men den svenska elexporten går som smort. Aldrig tidigare har Sverige exporterat så mycket el till andra länder som under år 2019, rapporterar Ekot. Framför allt är det de nordiska vännerna Norge och Finland som har importerat mer än vanligt.

En ganska hög elproduktion i Sverige i kombination med förseningen av en ny kärnkraftsreaktor i Finland och låga nivåer i vattenmagasinen i Norge ligger bakom den ökade exporten, enligt Energiföretagen.

Lyckad resa med statligt fartyg

Och från P4 Norrbotten kommer ytterligare goda nyheter. Forskningsresan med den statliga isbrytaren Oden till Grönland var en succé, enligt professor Martin Jacobsson.

– Jag är 100 procent nöjd, säger han till P4 Norrbotten.

Forskarna har bland annat ökat sina kunskaper om vad som gör att vissa glaciärer på Grönland klarar sig bättre medan andra smälter bort, vilket var ett av de viktigare resultaten på expeditionen, enligt Jacobsson.

Forrige artikel Lotta Edholm (L) avgår efter 21 år Lotta Edholm (L) avgår efter 21 år Næste artikel Nya lagar för försvaret – fler staber och skyddsobjekt Nya lagar för försvaret – fler staber och skyddsobjekt
Överblick: Bombvåg över Sverige men trygg är man i Hammarö kommun

Överblick: Bombvåg över Sverige men trygg är man i Hammarö kommun

ÖVERBLICK. I dag röstar riksdagen om man ska bromsa nedläggningen av Ringhals och ministrar och aktivister talar om hedersförtryck på Fadimedagarna. Flera explosioner i bostadsområden de senaste dagarna skakar Sverige och inrikesminister Mikael Damberg (S) vill slå tillbaka.

Opinionsskräck för januaripartierna

Opinionsskräck för januaripartierna

PROBLEM. Januariavtalet har fyllt ett år. Samtidigt kommer en sammanställning av opinionsmätningar som visar att SD är största parti och att M, KD, SD skulle få en egen majoritet om det vore val i dag.

Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

Friskolornas riksförbund: Släpp idén om etableringsstopp

DEBATT. Ett etableringsstopp för konfessionella skolor riskerar att leda till diskriminering och extremism. Att förbjuda en hel kategori skolor baserat på enskilda problem är dessutom varken rättssäkert eller genomförbart, skriver Ulla Hamilton.