Överblick: Läckta skyddsuppgifter och utrikesministrar skyller på varandra

ÖVERBLICK. Subventionerade miljöbilar exporteras. Utrikesministrar skyller på varandra i fallet Dawit Isaak. Fler elbilar kan överbelasta elnäten. Läckta uppgifter om banker och riksdagens skydd. Läs Altingets överblick.

Foto: Jessica Gow/TT
Josefin Lingström

I augusti blev säkerhetsföretaget Gunnebo utsatt för ett dataintrång. Nu avslöjar DN att ritningar över bankvalv, larmsystem och känsliga anläggningar som till exempel riksdagen har läckts på nätet efter dataintrånget. Det läckta materialet innehåller placeringar av larm, valv och skyddsrum.

Bland de läckta uppgifterna finns sekretessbelagda ritningar över ett SEB-kontor, Skatteverkets nya kontor i Sundbyberg, en smyckesbutik och minst två bankvalv i Tyskland.

– Det här är svårt att återhämta sig från, det handlar om så många fysiska byggnader som skulle behöva byggas om, säger Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert vid Sectra communications, till DN.

Utrikesministrarna misslyckades

Reportrar utan gränser (RSF) kartlägger i en ny rapport vad Sverige har gjort för den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak som suttit fängslad sedan 2001. Och samtliga nio utrikesministrar under denna tid anses ha misslyckats.

– Man sjabblade från början, kunde ha varit tuffare mot Eritrea. Sedan har man fått kämpa för att ta igen de förlorade åren, säger Erik Halkjaer, ordförande i den svenska sektionen av RSF, till Expressen

Både Margot Wallström (S), utrikesminister 2014–2019, och Carin Jämtin (S), biståndsminister 2003–2006 och utrikesminister en kort period 2006, kritiserar Carl Bildts (M) hantering när han var utrikesminister.

– Oavsett vilka metoder de använt har det inte hänt något. Jag reagerar mot att ett par utrikesministrar gör partipolitik av det här. Det är väldigt synd, det här är en fråga som kräver enighet över partilinjerna, säger Erik Halkjaer.

Belastat nät

Sedan årsskiftet har antalet laddbara personbilar ökat med 70 procent. Ökningen ligger i linje med statens mål med de klimatbonuspengar som delats ut till dem som köpt klimatvänliga bilar. Men fler elbilar ökar efterfrågan på el och nu finns en oro för hur elnäten ska klara den ökade belastningen.

Enligt Math Bollen, professor i elkraftteknik vid Luleå tekniska universitet, kan städer som Skellefteå klara den ökade belastningen.

– Skellefteå har tur att lokalnätet i Skellefteå stad ägs av samma företag som regionnätet. Då kan man göra åtgärder relativt enkelt, men en del andra städer, som Uppsala, Stockholm, Västerås, Malmö, har redan nu kapacitetsbrist, utan att det finns många elbilar. De kan få problem, säger Math Bollen, till SVT.

Skattepengar går utomlands

Chalmers industriteknik har gjort beräkningar av de svenska miljöbilspremierna. Det visar att en av tre klimatbonusbilar går på export efter i genomsnitt två år, rapporterar DI. De flesta av de bilarna hamnar hos norska ägare. I Norge laddas bilarna med förnybar el, men i flera europeiska länder kommer elen från fossila energikällor.

Detta gör att vid 2030 kommer staten att ha betalat över 45 miljarder kronor i miljöbilspremier som inte får någon effekt på de svenska utsläppen.

Regeringen vill stoppa möjligheten att exportera statssubventionerade miljöbilar utan konsekvenser. I det förslag som presenterades i augusti ska den första ägaren av miljöbonusbilen, alltså den som erhållit bonusen, garantera att senare ägare inte säljer bilen utomlands innan den har blivit fem år. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00