Överblick: Förhandlingar kraschade och nya körkortskrav

Trots förhandlingar långt in på natten till i dag, blir det inget avtal om en ny arbetsrätt. Svenskt Näringsliv, LO och fackliga samverkansorganisationen PTK har inte lyckats komma överens. Därmed lämnas frågan över till politiken. Enligt januariavtalet, ska förändringarna i arbetsrätten genomföras genom lagstiftning om arbetsmarknadens parter inte kommer överens.

Nu kommer alltså statliga utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” som kom i somras ligga till grund för förändringarna. Den har lagt krokben för parternas förhandlingar, anser LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

– Den borde aldrig få ha kommit till, inte förrän vi hade försökt förhandla, för den har hela tiden spökat i bakgrunden, säger Gideonsson till DN.

Körkortskrav

Nu redovisar Transportstyrelsen hur det kan införas krav på körkort för vattenskoter. Enligt förslaget ska utbildningen vara 1–2 dagar och innehålla både teori och praktik. Körkortet föreslås vara digitalt genom en vanlig identitetshandling och det ska vara Transportstyrelsen som ska godkänna vem som får hålla utbildningarna.

– Jag tror att det är detta som behövs för att vi ska få ordning och reda på sjön. Vi kan inte uppleva en sommar till med tillbud och olyckor med vattenskotrar utan det krävs förarbevis och det krävs också att vi får en utbildning för de som ska framföra fordonen, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till Ekot.

Vill stoppa regeringen

Förra veckan meddelade både V och SD att de var beredda att stoppa regeringens satsning på sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Förslaget beräknas kosta 9 miljarder kronor nästa år. KD tycker det är bra att stoppa sänkningen, oavsett om partierna kommer överens om vad pengarna ska gå till istället.

Men M vacklar i frågan, då de inte vill stoppa en skattesänkning om pengarna inte går till andra skattesänkningar, enligt Expressens källor.

– Moderaterna är under starkare press från Svenskt näringsliv, säger en källa till Expressen.

Större bomber

Kriminella nätverk har under året börjat använda kraftfullare sprängämnen, visar en rapport från polisens Nationella bombskydd. Samtidigt har de kriminella ökat benägenheten att utföra sprängdåd i miljöer där allmänheten kan komma till skada. Detonationerna sker ofta i trapphus vilket utsätter allmänheten för en stor risk.

Att sprängämnena blivit starkare ser polisen genom att analysera effekterna av detonationen.

– Vilka skador har det blivit. Hur ser det ut på väggar, utrustning, fordon, marken, splitter, och så vidare. Och det är förvånansvärt ofta ganska stora skador, säger Marie Borgh, chef för det nationella bombskyddet, till Ekot.