Analys av 
Per-Anders Sjögren

Oppositionen sätter tryck på regeringen

KONTROLLMAKT. Nyligen ändrade regeringen inriktning på utredningen om Bromma flygplats framtid – en följd av att riksdagsmajoriteten, de borgerliga och Sverigedemokraterna, i våras uppmanade regeringen att agera för att flygplatsen inte ska läggas ner.

Per-Anders Sjögren

Om man helt bortser från att det råder delade politiska meningar om det goda med Bromma flygplats när det gäller bland annat transporter, bostäder, miljö, och säkerhet, finns andra aspekter på hanteringen av frågan och beslutet att stoppa den del av uppdraget som gäller en avveckling av flygplatsen: Hur mycket kan oppositionen i  riksdagen pressa regeringen.

Det var i mars i år som alliansen och SD slog fast att regeringen tydligt ska ta ställning och agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned. Detta var ytterligare ett i raden av tillkännagivanden som under det gånga året har nått rekordnivåer.

Nya uppmaningar

Ett tillkännagivande innebär en uppmaning till regeringen att vidta en åtgärd, exempelvis att utreda en fråga eller att skynda på med ett lagförslag. Utgångspunkten är att regeringen ska följa riksdagens beslut, men det kan finnas skäl till att inte göra det och då ska saken redovisas.

Det vassaste vapnet som riksdagen har att ta till om den inte tycker att regeringen följer uppmaningar, tillkännagivanden från de folkvalda, är en misstroendeförklaring. Det innebär att riksdagen röstar om den har förtroende för statsministern eller ett statsråd och det kan leda till att hela regeringen eller ett enskilt statsråd får avgå. Men så långt har det hittills inte gått i de fall där regeringen har dröjt med att uppfylla uppmaningen i ett tillkännagivanden. Det vanligaste är att riksdagen har upprepat sitt krav.

Sätter press

Men moderata företrädare som Anna Kinberg Batra och partisekreteraren Tomas Tobé har vid ett antal tillfällen pekat på att ”misstroendeinstrumentet finns”. Det är oklart om det var detta subtila hot som fick civilminister Ardalan Shekarabi (S) att efter ett tillkännagivande från riksdagen ändra direktiven för utredningen om vinster i välfärden i en mindre ingripande riktning. Regeringen följde uppmaningen och från borgerligt håll ser man det som att regeringen tar tillkännagivanden på allvar och försöker följa majoritetens vilja.

I Bromma-fallet hade regeringen kunnat ha valt att modifiera uppdraget till den nationella samordnaren Anders Sundström i stället för att avbryta den del av utredningen som gällde avvecklingen av flygplatsen. Slutsatserna hade sedan i svensk tradition kunnat skickas ut på remiss och fått den sedvanliga behandlingen i den statliga beslutsprocessen. Därmed hade politiker på riks- och kommunnivå fått ett bredare underlag för ett framtida beslut i den känsliga och segslitna frågan om Bromma flygplats.

Men det är osäker om detta hade betraktats som att regeringen agerade för att flygplatsen inte ska läggas ner. Och i det läget hade oppositionen kunna göra mer än att bara konstatera att misstroendeinstrumentet finns.

Nämnda personer

Ardalan Shekarabi

Vice ordförande (S) justitieutskottet
jur. kand (Uppsala uni., 2007), doktorand i offentlig rätt (Uppsala uni., 2010-)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00