Offentlighetsprincip utvidgas till privata vårdbolag

Offentligt finansierade privat utförd vård, omsorg, fristående förskolor, fritidshem och vuxenutbildning ska omfattas av offentlighetsprincipen. Det föreslår utredaren Sigurd Heuman i sitt slutbetänkande, ett betänkande vars förslag sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) redan har slagit fast kommer att vara viktiga för sjukvården.

Förslaget innebär bland annat att de privata bolagen kommer att bli skyldiga att registrera sina handlingar och skyndsamt lämna ut dem om någon vill se dem. Detta helt enligt de principer som gäller för myndigheter, kommuner och landsting.

 Från vårdföretagens håll har förslaget fått ett allt annat än positivt mottagande. Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på organisationen Vårdföretagarna, säger att man blev något överraskad när förslagen presenterades.

– Utifrån direktiven var det en utredning där utredaren hade möjlighet att presentera alternativa förslag till en lösning. Vi trodde nog att utredaren skulle välja att titta på alternativa vägar, säger han till Altinget.

Stora konsekvenser för små företag

Vi vill också särskilt poängtera att syftet med offentlighetsprincipen inte är att öka det administrativa merarbetet för privata aktörer utan att skapa förutsättningar för bättre kontroll av bl.a. medelsförvaltningen i dessa offentligt finansierade verksamheter. Mot bakgrund av att det rör sig om skattefinansierad verksamhet som riktar sig till skyddsvärda grupper är förslaget angeläget och vi har därför (...) också gjort bedömningen att konsekvenserna av kraven är rimliga. 

ur utredningen

Genomförs förslaget kommer det att få stora konsekvenser, enligt Tenelius.

– För alla kommer det innebära en väsentligt ökad administrativ börda, offentlighetsprincipen är ju ett system som är uppbyggt för en kommunal organisation. Här ska det belasta en vårdgivare och vården är en småföretagarsektor, åtta av tio av våra medlemsföretag är riktigt små. Att de ska upprätthålla en sådan här administrativ organisation blir rätt absurt, säger han.

Det finns alternativa vägar för att uppfylla de behov som finns hos allmänheten för att få en ökad insyn i de privata vårdföretagen.

– Vi har pekat på den självreglering som i dag redan sker för att öka transparensen, med tydliga webbplatser som har information om ägarförhållanden och ekonomi. Det vi märker är att man vill veta att det är seriösa företag som driver en långsiktig verksamhet. Den transparensen löser man inte med att införa offentlighetsprincipen, det är en omständlig väg att gå, säger Håkan Tenelius.

Han anser även att man skulle uppnå en viktig förbättring för patienter och privatpersoner genom att stat, kommun och landsting blir bättre på att publicera de kvalitetsmätningar som görs.

Försiktig opposition

Oppositionen är än så länge försiktig i sina uttalanden kring förslaget. Kristdemokraterna svarar att partiet är positiva till förslaget om att meddelarfrihet ska gälla anställda inom privata vård- och omsorgsföretag, men vill ännu inte sätta ner foten vad gäller att låta även offentlighetsprincipen omfatta företagen.

Centerns vårdpolitiska talesperson Anders W Jonsson kallar frågan för "mycket komplex".

– Det gäller inte minst hur det skulle slå för de mindre företagen. Vi är generellt för öppenhet, men vi vill först se utfallet från remissrundan för det här förslaget, säger han till Altinget.

Moderaternas Cecilia Widegren är inne på motsvarande linje. Det är bra med meddelarskydd och mer transparens är viktigt, enligt Widegren, men vill först se vad remissinstanserna säger innan hon tar slutgiltig ställning till de faktiska förslagen i sin helhet.  

Barbro Westerholm (L) är den som är mest positiv till förslaget.

– Jag tycker det är bra. Transparens är så viktigt för förtroendet för vissa instanser. Sen måste man naturligtvis titta på hur man ordnar det på ett praktiskt sätt, säger hon.