Ny skolpeng kan bli administrativ mardröm

UTBILDNING. Regeringen vill se över systemet för bidrag till friskolor, skolpengen. Översynen kan leda till att friskolor får mer pengar, speciellt för friskolor med elever som har behov av extra stöd. Men vd för friskolornas riksförbund, Claes Nyberg, varnar för att det kan bli ett adminstrativt monster.

Claes Nyberg på Friskolornas riksförbund är positiv till att systemet med skolpeng ses över. Men starkt kritisk till att skolor ska redovisa kostnader på skolenhetsnivå.
Claes Nyberg på Friskolornas riksförbund är positiv till att systemet med skolpeng ses över. Men starkt kritisk till att skolor ska redovisa kostnader på skolenhetsnivå.
Mattias Croneborg

Bakgrunden är att det finns ett hundratal rättsfall angående bidrag till friskolor, och där friskolorna menar att kommuner mörkar kostnader för de egna skolorna. Detta eftersom friskolornas bidrag baseras på kommunernas kostnader: ju lägre kostnader desto lägre bidrag. Regeringen menar att det finns en risk att skolpengen till friskolarna i praktiken har blivit mindre än vad det var tänkt när systemet utformades

– Det stämmer att skolpengen generellt är för låg, säger Claes Nyberg till Altinget, och pekar på att det i storstadsområden kan skilja med 10 000 kronor per elev och år mellan friskolor och kommunala skolor.

Dessutom är tanken att pengar ska omfördelas så att skolor som har barn med extra behov får mer. Men regeringen hänvisar till undersökningar som visar att det är få kommuner som omfördelar pengar på detta sätt, och i de kommuner där omfördelning väl sker så är den blygsam.

Regeringen har tillsatt Nicholas Prigorowsky som ska se över dagens system. Hans uppdrag blir att komma med förslag för att förbättra kommunernas ekonomiska redovisning. Tanken är att man ska kunna få tillförlitliga siffror på varje enskild skolenhet. Först då finns möjlighet att bygga ett bidragssystem till friskolorna som är rättvist, menar regeringen.

– Det är helt obegripligt. Jag förstår inte vad man vill åstadkomma. Det här kommer inte att höja kvaliteten i skolorna på något sätt, Claes Nyberg.

Han menar att varken kommuner eller friskolor kan ta fram vettiga siffror för skolenheter.

– Vi har varnat för att man riskerar att skapa ett administrativt monster, säger han.

Utredaren ska också se över själva systemet för hur bidragen till friskolorna räknas ut, speciellt när det gäller skolor som inriktar sin undervisning mot elever som har extra behov.

Ett annat uppdrag för Nicholas Prigorowsky är att han ska analysera alla de överklaganden till förvaltningsdomstol där friskolor menar att de får för lite pengar på grund av att kommunerna mörkar sina verkliga skolkostnader.

Uppdraget ska redovisas den 1 juni 2015. 

 

 

 

Dokumentation

Friskolor

  • Friskolorna infördes 1992.
  • Friskolesektorn omsätter omkring 20 miljarder kronor per år.
  • Över 200 000 elever går i en friskola på grundskole- eller gymnasienivå.

Skolenhet

  • En skolenheten består av en eller flera närliggande skolbyggnader och utgör då en administrativ enhet som har en rektor.
  • En skolbyggnad kan innefatta en eller flera skolenheter. En skolenhet kan innefatta flera skolformer, till exempel grundskola och gymnasieskola eller gymnasieskola.
  • För fristående skolor är det Skolinspektionens godkännande som avgör vad som utgör en skolenhet. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00