Nina Rung: Ojämställdheten föder våld

DEBATT. Våld och sexuellt våld mot kvinnor är i dag det största hotet mot en enskild grupp. I dag är det den Internationella kvinnodagen, men gratulera ingen – se till att göra skillnad istället, skriver kriminologen och debattören Nina Rung.

Nina Rung
Kriminolog, föreläsare och debattör
 

I internationella mätningar har det både kallats en epidemi och ett av vår tids största folkhälsoproblem. Ändå tillåts det fortsätta år efter år. När hälften av befolkningen oroar sig, tvingas till att ta andra vägar hem, till strategier och till att minska sin närvaro både i det offentliga som det virtuella rummet så utgör det inte bara ett av vårt största jämställdhetsproblem – utan i grund och botten ett demokratiproblem.

Det största hotet

Närapå varannan ung kvinna oroar sig för att utsättas för sexualbrott. Som en konsekvens av det har över fyrtio procent av Sveriges unga kvinnor någon gång valt en annan väg eller annat färdmedel hem på grund av otrygghet och rädsla. Dessutom uppger fler än var tredje ung kvinna att hon utsatts för ett sexualbrott. Lägg därtill att var femte kvinna utsätts för våld av en närstående man under sin livstid.

Det gör våld mot kvinnor och sexuellt våld mot kvinnor till det största hotet mot en enskild grupp vi i dag möter.

Energi att kämpa

Andra jämställdhetsfrågor, såsom att få lika lön för lika arbete, att dela på föräldraledigheten och vård-dagar och därmed kunna avancera på arbetet och få en skälig pension, att kunna delta i lagidrott med lika möjligheter till karriär, att kunna leva på sin lön, att få rättvis vård och att få lika stora möjligheter att sitta i bolagsstyrelser eller bli statsminister är viktiga på både ett strukturellt och ett personligt plan.

Men hur ska någon som är kontrollerad kunna lämna hemmet för att söka jobb? Hur ska någon kunna koncentrera sig på studier eller karriärvägar när våldet hela tiden är ett överhängande hot? Hur ska kvinnor som är rädda att göra sin röst hörd, att gå hem när det är mörkt eller som tvingas fokusera på eventuella hot ha energi nog att också kämpa mot andra orättvisor? Hur ska kvinnor och flickor som lever med trauman efter övergrepp och våld överhuvudtaget kunna åtnjuta friheten de trots allt har i ett land som Sverige?

Det privata är politiskt

Det sexuella våldet och våld i nära relation, liksom det hedersrelaterade våldet och förtrycket utgör inte bara ett hot mot de kvinnor som riskerar drabbas eller som utsätts – utan mot hela vårt samhälle. Det är våra systrar, mammor, flickvänner, fruar, bästa vänner och kurskamrater.

Var det något som #metoo synliggjorde så var det inte bara att fyra av fem svenska kvinnor har upplevt sexuella trakasserier, utan också att män anser att män ska ta större ansvar för kvinnors trygghet – så länge det är andra män. Männen var nämligen oerhört mycket mindre villiga att se på sitt eget beteende. Men som med all förändring så kan vi inte förvänta oss att andra ska göra jobbet. Det börjar helt enkelt med oss själva.

Ska vi någonsin komma till rätta med de hot och de övergrepp som främst drabbar flickor och kvinnor, ja då börjar det med just oss. Med dig och med mig. Även om du aldrig i livet tänkt en sexistisk tanke eller kommenterat kvinnor nedlåtande, tafsat på eller övergreppat en kvinna så finns mycket du kan göra. Det kan verka vara små privata handlingar, men som redan andra vågens feminister visste – det privata är politiskt. Och mer politiskt måste det bli.

Våld och övergrepp fortgår

I årtionden har handlingsplaner tagit fram, kvinnofridsområdet breddats och resurser fördelats. Ändå fortgår våldet och övergreppen oförtrutet. Så vad som krävs är att var och en av oss agerar – samtidigt som samhället verkligen satsar resurser, kompetens och på förebyggande arbete. Kanske kan vi då börja komma åt grundproblemet; nämligen hur ojämställdheten föder våld genom skeva könsstereotyper, machokultur och män som använder våld och begår övergrepp på flickor och kvinnor.

Vi måste alla agera

1. Ta en titt på dig själv. Hur pratar du om kvinnor och med kvinnor? Det du säger får konsekvenser för andras upplevda trygghet.

2. Agera och ifrågasätt när du hör någon annan uttrycka sig sexistiskt eller nedlåtande mot flickor och kvinnor. Ju fler som säger till – desto färre vill vara sexisten i rummet.

3. Inför Huskurage där du bor – det är en metod för att synliggöra och förhindra våld i nära relation där grannar kan vara skillnad på liv och död. Det är gratis att införa – men kan kosta liv att låta bli.

4. Inför obligatoriskt normarbete på förskola och skola genom ämnet livskunskap som ska genomsyra all annan verksamhet.

5. Gör sexualundervisningen till ett eget ämne där samtycke, normer och kritiska samtal om porr ingår.

6. Och slutligen, gratulera ingen i dag – se till att göra skillnad istället.

Forrige artikel GAPF: Förbjud slöjor på barn GAPF: Förbjud slöjor på barn Næste artikel Kakabaveh: Agera innan fler barn dör av Kakabaveh: Agera innan fler barn dör av "äktenskap"
Nya poster i utskotten kostar miljoner

Nya poster i utskotten kostar miljoner

NYORDNING. S och M har kommit överens om att införa andre och tredje vice ordförande i flera utskott. Något som kommer att kosta över 1,4 miljoner kronor om året. Jens Holm (V), ordförande i trafikutskottet, menar att det dessutom försvårar utskottsarbetet.