Minskad vilja att personrösta

Reformen med personröster har knappast varit en succé. Personröstningen infördes 1998 då 30 procent av de röstande valde att kryssa en kandidat på valsedeln. I de två följande valen sjönk personröstandet. I valet 2010 skedde dock en lite ökning, men i år minskar personkryssandet på nytt. I årets val uppgick andel personröster till runt 24,6 procent mot drygt 25 procent i valet 2010.

Det bärande skälet till att få väljer att personrösta är att det saknas bra information om vad som skiljer de olika kandidaterna inom ett parti åt, enligt Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Den som vill få reda på skillnaderna får jobba hårt för att få fram uppgifterna.

– Kandidaterna vägrar – eller de kanske inte får eller vill – att tala om vad som skiljer dem från anda kandidater inom samma parti. Och då vet inte väljarna vem de ska rösta på, säger Gilljam till Altinget.

I valet till EU-parlamentet fungerade det någorlunda inom de partier där det finns både EU-motståndare och EU-positiva och där det därmed finns tydligare skillnader, påpekar Gilljam.

I vårens val till EU-parlamentet var också andelen som personröstade högre – drygt 50 procent.

Partierna uppmuntrar inte heller sina kandidater att tala om på vilket sätt de skiljer ut sig, enligt Gilljam.

– På sätt och vis förstår jag dem. De har inte lust att skylta med att det finns olika viljor i partiet.

Men det leder också till ett problem. Partierna inför en reform som låter bra - att flytta makt från partiernas nomineringsmöten väljarna i valbåset. Men sedan är partierna inte riktigt beredda att leva upp till den.

– Och när väljarna inte få den informationen som de är berättigade till då låter de bli att personrösta. Dummare än så är inte vi väljare, säger Gilljam.

Det är i första hand de engagerade väljarna, som har god information om de olika kandidaterna som personröstar. Därmed kan en aktiv minoritet få sin kandidat inkryssad mot partiets vilja. Men det går även mot de väljare som inte kryssar utan accepterar partiets rangordning. Även här har partierna ett ansvar att tala om vikten av att personrösta, poängterar Mikael Gilljam.