Mindre pengar till politiker – om politikerna själva får bestämma
VALET. Flertalet av partierna vill ge mindre pengar till riksdag och regering. Om riksdagskandidaterna som svarat på Altingets valkompass får bestämma väntas en sänkning av anslaget till regering och riksdag med 6 procent.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareI den tredje frågan i Altngets valkompass om olika budgetområden ingår utgifter för regeringen, Regeringskansliet, riksdagen, sametinget, länsstyrelserna, Datainspektionen, Justitiekanslern och en del mindre poster till demokratifrämjande åtgärder. Det är samma post som i statsbudgeten kallas Rikets styrelse, men att Altinget har exkluderat pengar som går till presstöd. Presstödet finns som ett eget område i valkompassen.
Alla utom MP och FI
Alla partier utom Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ vill minska på skattepengarna som fördelas till dessa ändamål. Mest av alla vill Alternativ för Sverige minska, vars kandidater i genomsnitt drar ned på anslaget med 30 procent. Därefter kommer Moderaterna som drar ned med 10 procent. Men även om merparten av kandidaterna vill sänka anslaget finns det alltså undantag.
”Det är inte politikerlönerna som bör höjas, däremot deras möjlighet till stöd av sakkunniga medarbetare. Alla tjänar på politiker som kan göra egna undersökningar, oberoende av statsapparaten”, skriver Per Gahrton, riksdagskandidat för Miljöpartiet och före detta språkrör.
Stefan Olsson (M) regionråd i Uppsala vill höja anslaget med 25 procent och är inne på samma linje.
”Riksdagsledamöterna behöver mer personligt stöd.”
Även Sadé vill höja
Medborgerlig samlings partiledare Ilan Sadé, vars parti har effektivisering av statsförvaltning som en stor valfråga och som generellt sett vill fördela mindre pengar till statliga myndigheter vill ändå öka anslaget till regering och riksdag med 10 procent.
”Eftersom MED vill lägga ned flera myndigheter och delar av deras verksamhet förflyttas till länsstyrelserna och - i viss mån - regeringskansliet, krävs det en viss anslagshöjning här, skriver Sadé
Hans Ahlgen (L) som i dag är kommunalråd i Täby tror att det finns sparutrymme utan att det för den saken behöver påverka verksamheten.
”Jag tror med fördel att Regeringskansliet och Länsstyrelserna kan effektiviseras och trimmas utan negativa konsekvenser”, skriver han.
Halvera antalet ledamöter
Sara Skyttedal, kommunalråd i Linköping och tidigare förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet vill också spara på den politiska verksamheten. Ganska stora belopp vill hon spara genom att minska antalet riksdagsledamöter, som i dag är 349 stycken.
”Det går att slimma de centrala kostnaderna. Dessutom vill jag halvera antalet riksdagsledamöter.”
Pavlos Cavalier Bizas (S) vill se lägre arvoden för ledamöter i riksdagen och för regeringen
”Jag tycker gott man kan sänka riksdagsledamöternas och statsrådens arvoden lite”, skriver han och förespråkar en sänkning av anslaget med 25 procent.
Gör Altingets valkompass här
Pengar till demokratin
Idag läggs 13,8 miljarder till regeringen, riksdagen, partierna, Regeringskansliet, Sametinget, Länsstyrelserna, Valmyndigheten, Datainspektionen och Justitiekanslern.
Så många procent vill partierna öka eller minska anslaget
- Miljöpartiet +3
- Feministiskt initiativ +3
- Medborgerlig Samling 0
- Liberalerna -4
- Socialdemokraterna -4
- Kristdemokraterna -7
- Centerpartiet -8
- Sverigedemokraterna -10
- Vänsterpartiet -10
- Moderaterna -12
- Alternativ för Sverige -33
Källa: Drygt 300 riksdagskandidater som besvarat Altingets valkompass