Mer pengar ska locka kommuner ta emot flyktingar

I budgetpropositionen kommer regeringen föreslå att den statliga ersättningen till kommuner som tar emot flyktingar ska höjas nästa år från 83 100 till 125 000 kronor per person under 65 år. För nyanlända över 65 höjs ersättningen från 52 000 till 78 200 kronor per person. Satsningen kostar 1,1 miljard kronor nästa år.

Höjningen gynnar framförallt de kommuner som är njugga med att ge plats åt flyktingar. För samtidigt som ersättningen per person höjs så försvinner extrapengarna till de kommuner som tar emot flest flyktingar i förhållande till sin folkmängd. De får nu upp till 15 000 kronor extra per person, utöver schablonersättningen.  För de kommunerna blir höjningen alltså mindre.

450 miljoner mer till kommunerna

När bonusen till de generösa kommunerna tas bort sparar staten 650 miljoner kronor. Nettot för satsningen blir alltså 450 miljoner kronor.

Den ändrade ersättningen till kommunerna ska ses i ljuset av regeringens planerade förslag att från och med juli nästa år tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. För de kommuner som nu inte får del av bonusen på upp till 15 000 kronor per person innebär det en 50-procentig höjning av ersättningen.

Höjd ersättning till kommunerna är en del i ett paket med åtgärder som ska förbättra etableringen i samhället för de flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige.

Alla ska in i gemenskapen

– Vi ska se till att alla kommer in i samhällsgemenskapen, sade statsminister Stefan Löfven (S) när etableringspaketet presenterades på en pressträff på torsdagen.

– Det är en utmaning nu, men om vi gör detta bra blir det en tillgång.

Med en åldrande befolkning har Sverige all anledning att välkomna nya invånare, menade Löfven.

Andra delar i paketet är pengar till snabbspår in på arbetsmarknaden för flyktingar med utbildning i bristyrken, fler kontakttolkar, öronmärkta platser på yrkesvux för sfi-elever, satsning på validering och höjd ersättning till kommunerna för asylsökande barns skolgång.

Stödboende införs för ensamma barn

Framöver vill regeringen också göra om ersättningen för ensamkommande barn, så att det blir en schablonersättning för alla. Nu är det få platser som betalas enligt ett överenskommet pris. De flesta går på löpande räkning, vilket är mycket dyrare.

Regeringen vill också införa en ny boendeform, stödboende, för de ensamkommande flyktingbarnen. Nu placeras många av dem på HVB, hem för vård och boende, som egentligen är till för unga med problem, som missbruk och kriminalitet. Stödboende är tänkt att införas den 1 januari 2017.

Mer pengar för skolgång

Regeringen föreslår också att schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång höjs med 50 procent. Man anser att det innebär en ”väsentlig förbättring” av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen.

Ersättningen kan sökas av de kommuner som ger asylsökande barn och ungdomar undervisning i grundskola, gymnasieskola, förskoleklass eller förskola. För staten beräknas det öka kostnaderna med 393 miljoner kronor. Kostnaderna beror på hur många barn och ungdomar som förväntas komma till Sverige. Åren efter 2016 väntas mottagningen minska, vilket medför att även kostnaderna minskar.

Sfi från dag ett

Regeringen vill också snabba på inlärning av svenska för vuxna nyanlända. Därför öronmärker man utbildningsplatser inom yrkesvux för sfi-elever. Målet är att människor som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Det handlar om drygt 4000 utbildningsplatser på yrkesvux nästa år.

Pengarna gör det möjligt för nyanlända att lära sig svenska från dag ett på anläggningsboende. Regeringen avsätter 50 miljoner kronor för det nästa år.

– Det är studieförbunden som får möjlighet att ge den undervisningen, sade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) på pressträffen.