M-ledamöter: Tilliten rubbas av felaktig data från myndigheter

Svenska myndigheter måste åtnjuta ett grundmurat förtroende av att verkligheten återspeglas korrekt i det material som presenteras. Om detta får inga tvivel råda. Därför förväntar sig medborgaren att myndigheterna står över alla former av otillbörlig påverkan eller försök till detsamma.

Tillrättalagda 

Nyligen presenterades studien "Går det att lita på Brå? En studie om bias i myndighetsforskning". Det är ingen överdrift att påstå att studien – rätt eller fel – spred tvivel, och vi är nog många som fick vårt förtroende för Brås rapporter naggat i kanten då vi hörde talas om den.

Av studien framgick nämligen att myndighetens, och framför allt dess forsknings, oberoende ställning var diskutabel då såväl slutsatser som utredningsresultat vid vissa tillfällen upplevts bli tillrättalagda av olika instanser före resultaten kunde presenteras.

Regeringen måste agera

Samtidens diskussioner om "fake news" har gjort det än mer viktigt och angeläget att ständigt diskutera och hålla levande vikten av myndigheters oberoende och att uppgifter och underlag som redovisas är korrekta.

Att fel kan hända är mänskligt men vi har rätt att förvänta oss mer av våra myndigheter.

Betty Malmberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Riksdagsledamöter (M)

Allt annat riskerar att leda till ett sluttande plan för demokratin. Forskningsstudien som nämndes ovan har dock inte fått stå oemotsagd. Brås egna utredare ropar på en oberoende granskning, samtidigt som ansvarigt statsråd uttrycker sitt förtroende för myndigheten och poängterar att de "ständigt arbetar för att utveckla sin verksamhet".

Men räcker ett sådant uttalande då tilltron till myndighetens rapporter har rubbats? Kommer det att återställa allmänhetens förtroende för myndigheten? Vi tror inte det. Med tanke på de samhällsviktiga frågor som behandlas i studien samt de demokratifrågor som studien berör, anser vi därför att regeringen bör agera.

Felaktiga åtgärder

Vi kommer från en tid där det funnits stor samsyn inom svensk politik om vikten av att lita på vetenskapen men också om att slå vakt om våra myndigheters oberoende. Viktiga uppgifter som måste kunna förenas även hos myndigheter med egna forskningsanslag.

Som politiker måste vi kunna lita på att till exempel den statistik som redovisas är korrekt, då den ligger till grund för de åtgärder som vidtas för att lösa samhällsproblem. Motsatsen vore ju att vi låter felaktiga ingångsvärden styra, vilket skulle leda till fel åtgärder och fel satsningar av våra gemensamma tillgångar. 

Tilliten förstörs

I inledningen har vi nämnt studien om Brå. Men de är inte ensamma om att ha gjort fel eller ha ifrågasatts. Nyligen erkände till exempel Statistiska centralbyrån (SCB) att deras data då det gällde statistik kring arbetslöshet och sysselsättning, inte var tillförlitliga. Avvikelser som befaras kunna äventyra finanspolitiken.

Riksrevisionens granskningsrapport av det statliga bolaget Almi visar även den på felaktigheter. I bolagets uppdrag ligger nämligen att verka för att fler kvinnor ska driva företag i Sverige, men under flera år har den statistiken varit missvisande då företag som drivs av en man och en kvinna tillsammans, i stället har redovisats som företag som drivs av kvinnor.

Ytterligare ett exempel är den utredning som "Delegationen för felaktiga utbetalningar" presenterade nyligen. Den rapporten hävdar att hela 18 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år, medan berörda myndigheter ifrågasätter siffrorna som överdrivna. Vem kan man lita på?

Förväntar oss mer

Det är oerhört viktigt med kontroll av källor och uträkningar. Att fel kan hända är mänskligt men vi har rätt att förvänta oss mer av våra myndigheter. Det måste också finnas en kultur och ett synsätt som gör att fel inte döljs utan diskuteras öppet. Det får inte slarvas med gammal hederlighet.