Liten risk att strunta i bluffaktura

I över 90 procent av fallen betalar inte de privatpersoner eller företag som har fått fakturan. I en del fall skickas en betalningspåminnelse, men det är bara i få fall som bluffmakarna går vidare och försöker få betalt via betalningsföreläggande och inkasso. Det är ytterst få fall som drivs vidare till tingsrätt, enligt utredaren Stefan Strömberg, lagman vid Stockholms tingsrätt.

– På det hela taget är det tämligen riskfritt att inte betala. Inget händer, sade han när utredningen presenterades.

Få anmäler

Det är dock få, såväl privatpersoner som företag och myndigheter, som polisanmäler att de har fått en bluffaktura. Strömberg påpekar också att affärsidén med bedrägeriet är att någon faktiskt betalar den påhittade fakturan och om ingen skulle betala så skulle problemet sannolikt försvinna. Och därmed bidrar de som betalar till att brottsligheten fortsätter.

Därför behöver företag och privatpersoner bli bättre på att ta strid mot bluffakturorna och liknande bedrägerier samtidigt som informationen och kunskaper om vilka rättigheter som man har i dessa fall måste bli bättre, enligt utredaren.  Konsumentverket, Tillväxtverket och Polismyndigheten bör få i uppdrag av regeringen att lämna information för att motverka att fler drabbas av fakturabedrägerier. Myndigheterna ska även ta fram en strategi om vart man ska vända sig för att få information om bedrägerier med fakturor.

Skydd mot missbruk

Enligt utredaren ger de befintliga lagarna ett bra skydd för att den som drabbas ska slippa att betala. Men han föreslår en ändring. Det gäller reglerna om rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål som bör ändras för att bättre skydda mot missbruk.

Det är få fall som går så långt som till domstol, men i de fallen kan den som motsätter sig att betala fakturan bara få en begränsad ersättning om han eller hon vinner målet. Därför föreslår Strömberg att den som tar tvisten till domstol, trots att det inte finns någon grund för kravet, ska betala hela motpartens rättegångskostnader. Även den som är juridiskt ombud ska kunna bli ersättningsskyldig om ett ogrundat krav tas upp. Reglerna ska gälla i förenklade tvistemål och ska bara omfatta näringsidkare.