Kommuner ska få driva internationella skolor

Förslaget om nya regler för internationella skolor har dragit ut på tiden. För drygt ett år sedan var utredningen klar. Men flera tunga remissinstanser motsatte sig idén att även kommuner ska få driva internationella skolor på grundskolenivå (kommunala internationella gymnasier finns redan). Motståndarna var bland annat Statskontoret, Skolverket och Friskolornas Riksförbund.

I stället vidgar regeringen målgruppen av elever som kan komma i fråga för internationella skolor med kommunala huvudmän.

Regeringen vill nu, till skillnad från utredningsförslaget, att ”även elever som har undervisningsspråket som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen ska ha möjlighet att fullgöra sin skolplikt i en internationell skola på grundskolenivå med en kommunal huvudman”.

Elevavgifter stridbar fråga

En annan fråga där regeringen driver en annan linje än vad utredningen förespråkade handlar om möjligheten att ta ut elevavgifter för privata internationella skolor. Utredningen ville att avgift endast skulle tas ut för att täcka ”rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Avgifterna ska också vara skäliga med hänsyn till de bidrag som lämnas av elevernas hemkommuner”.

Nu vill regeringen att detta ska gälla även för merkostnader hänförliga till att internationella skolor riktar sig till en annan målgrupp än vad vanliga skolor gör.

Därmed går regeringen de internationella privata skolorna delvis till mötes. De hade påpekat att ursprungsförslaget skulle medföra så pass försämrad ekonomi för skolorna att verksamheten skulle upphöra. 

Nu när förslaget är ändrat bedömer regeringen att antalet skolor eller antalet elever inte kommer att påverkas negativt.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.