Kommunala LSS-bostäder behöver striktare regler

Bostad med särskild service för vuxna är en insats, enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, som en person ansöker om. Den ska utformas utifrån individuella behov och önskemål. Rätt utformad innebär LSS-bostaden trygghet, gemenskap och ett gott stöd av personal.
I förarbetena till LSS och i Socialstyrelsens allmänna råd betonas att bostäderna inte ska ha en institutionell prägel. Enligt Socialstyrelsen är maxantal boende 3–5, enligt rättspraxis 6. Trots detta blir det allt vanligare med gruppbostäder som har fler än 6 boende. De drivs alltid av en kommun.
Fler boenden påverkar tryggheten
Av Riksförbundet FUB:s nya rapport ”Brister och möjligheter i LSS-bostad”, som redovisar resultatet av en enkät bland medlemmarna, framgår att drygt 10 procent (av nästan 1 150 svar) bor i en gruppbostad med 7–9 boende, 2 procent svarade att det är 10 eller fler boende.
Fler boende innebär fler personer att relatera till i form av grannar, fast personal, timvikarier och anhöriga, vilket många personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism har svårt för
Fler boende innebär fler personer att relatera till i form av grannar, fast personal, timvikarier och anhöriga, vilket många personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism har svårt för. Med ett överflöd av intryck och människor att förhålla sig till dagligen, förlorar hemmet sin funktion som en trygg punkt.
Det har blivit allt vanligare att gruppbostäder och LSS-insatsen daglig verksamhet lokaliseras i samma byggnad eller i omedelbar anslutning till varandra. Det har även blivit vanligare att flera gruppbostäder ligger i samma hus eller delar innergård. I samtliga fall handlar det om verksamheter som drivs i kommunal regi.
Samlokalisering pågår i många kommuner i effektiviseringens namn. Flera gruppbostäder staplas över varandra eller grupperas runt en gemensam gård, så att personalstyrkan kan samutnyttjas och minskas, med stora kvalitetsbrister som följd. Det är ett steg tillbaka mot dåtidens institutioner.
Tillsyn och rättspraxis
Privata utförare måste få tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo för att få starta en LSS-verksamhet. Det innebär att en gruppbostad inte får ha fler än 6 lägenheter. Ivo ger inte heller tillstånd för samlokalisering av verksamheter.
Men kommunerna är undantagna tillståndsplikten. Det innebär att de i många fall struntar i rättspraxis och LSS-lagens mål om att ha rätt att leva som andra. Det är orimligt att krav och tillsyn varierar så kraftigt beroende på om verksamheten drivs kommunalt eller privat.
Riksförbundet FUB och Vårdföretagarna uppmanar socialtjänstministern att snarast föreslå en tillståndsplikt för kommunernas LSS-verksamhet i egen regi.
Artikeln är skriven av

















