Klimatomställningen är en nordisk möjlighet

I Sverige pågår just nu ett stort skifte. Världsledande företag inom tung industri och transportsektorn ställer om sina tillverkningsprocesser och produkter med hjälp av el och vätgas. Gruvnäring och stålindustri är exempel på tung industri som har gått före, men ett ökat elbehov finns i flera branscher så som kemiindustrin, massa- och pappersindustrin och den tillkommande batteritillverkningsindustrin.

För att lyckas med dessa industrisatsningar krävs stora volymer av el. En ny rapport från Energiföretagen, baserad på samtliga aviserade satsningar till och med maj 2022, pekar på att Sveriges elbehov kommer att mer än dubbleras under de närmaste 20 åren, från 140 TWh (2022) till 330 TWh 2045.  
För att kunna bygga ut elsystemet i den omfattningen behövs lagändringar som röjer hinder för alla fossilfria kraftslag och kortar tillståndsprocesser för både elproduktion och elnät.

Vi måste också arbeta tillsammans – politik, näringsliv och lokalsamhälle – för att öka acceptansen för etablering av elinfrastruktur i hela Sverige och Norden. En viktig nyckel är en utökad regional samverkan och planering mellan näringsliv, kommuner och boende. Men också samverkan och erfarenhetsutbyte nordiska länder emellan.

Gå före resten av världen

Om man välkomnar företagsetableringar och de arbetstillfällen som de skapar, så behöver man också vara beredd att välkomna den elinfrastruktur som behövs för att förverkliga dessa satsningar. Lokalt och regionalt handlar det om jobben och att bygga lokalsamhälle, men för Sverige och Norden handlar det om att gå före och visa resten av världen att ett grönt energisystem skapar konkurrenskraft.

Vi behöver välkomna och satsa på utbyggnad av alla fossilfria kraftslag. Det handlar om effektiviseringar i vattenkraften och investeringar i befintlig såväl som ny kärnkraft, vindkraft till land- och havs, solparker, liksom nya lösningar vi kanske ännu inte sett. Vi måste sluta diskutera vilka kraftslag som ska byggas och istället börja diskutera var – och inte minst när de ska byggas.

Här kan vi samarbeta

Energiföretagen ser att de nordiska länderna kan samverka och dra lärdomar av varandra i flera områden, bland annat:

• Vätgasen, där Sverige har ett annat utgångsläge än både Norge och Danmark eftersom vi inte hanterar gas som energibärare i någon större utsträckning. Idag har vi inte något regelverk för vätgasinfrastruktur men den svenska regeringen behöver ta initiativ till att få det på plats. En framtida vätgasinfrastruktur kommer att behöva planeras tillsammans med våra grannländer för att göra störst möjliga nytta. Den nordiska elmarknaden är en god förebild för hur man får gemensam nytta av en nordisk infrastruktur genom samarbete.
• Havsbaserad vind är ett område där Sverige borde lära sig av framför allt Danmark. Ett första steg att Sveriges regering godkänner de havsbaserade vindparker som ligger på deras bord. Det handlar också om att Svenska kraftnät behöver skapa rutiner för att hantera dessa anslutningar på ett effektivt och förutsägbart sätt. Idag gäller det ca 60-70 TWh havsbaserad vindkraft - en energivolym som, om samtliga projekt nådde kommersialisering, skulle bidra stort till att ta industriomställningen närmare målet.
• Solel är på kraftig frammarsch i Norden. Solel kan inte på egen hand lösa alla utmaningarna på energiområdet, men är ett bra komplement i energisystemet. För närvarande befinner sig också många stora solparker i tillståndsprocessen. Processen med att få tillstånd tar dock tid, vilket beror på långa handläggningstider och bristande erfarenhet av att hantera storskaliga solanläggningar. Den svenska regeringen måste korta handläggningstiderna och stärka upp kompetensen på berörda myndigheter. 
• Elnätet är en nyckelinfrastruktur. För att klara den snabba elektrifieringen måste Sverige bygga 100-tals mil transmissionsnät under de kommande 20 åren. Men även nätutbyggnad försenas av långa tillståndsprocesser. Även i till exempel Finland ska takten i nätinvesteringar öka, men den finska tillståndsprocessen möjliggör en dubbelt så snabb byggnation. Här måste Sverige snabbt lära sig av Finland.

Stamnäten

Hela Norden befinner sig mitt i en grön omställning som redan skapar nya möjligheter i form av arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft. Norden har potential att som en fossilfri zon bli ett exportnav och en ledstjärna för andra länders omställning. Ska vi lyckas krävs inte bara stora insatser inom vart och ett av de nordiska länderna, utan ett utökat samarbete länderna emellan. Vi behöver därför hitta synergier mellan olika myndighetsnivåer för vara mer effektiva, exempelvis för att genomföra EU-lagstiftning på ett enhetligt sätt. På branschnivå sker redan ett förtjänstfullt samarbete inom Nordenergi inte minst kopplat till EU. Vi vill också betona vikten av ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna kring stamnäten.

De nordiska länderna har alltid haft ett speciellt band till varandra. Nu har vi chansen att gemensamt vara hela världens förebild i en grön energiomställning där alla fossilfria energislag behövs.