KI: Extrahöjning av bensinskatten feltänkt

Från och med år 2017 vill regeringen att indexuppräkningen av skatten på bensin och diesel ska plussas på med 2 procentenheter, för att avspegla också BNP-utvecklingen. Förslaget förs fram i en promemoria inför budgetpropositionen 2016.

Siffran 2 procentenheter har regeringen valt för att det är så mycket som BNP har ökat utöver den allmänna prisutvecklingen ”sett över en längre tidsperiod”.

"Inte rimligt"

Konjunkturinstitutet tycker att BNP-tillägget på skatteuppräkningen är fel tänkt. BNP kan öka bara för att den arbetsföra befolkningen ökar. ”Det är inte rimligt att skattesatserna ska påverkas av befolkningstillväxten”, skriver KI i sitt remissvar.

KI ser flera problem med förslaget och vill inte att det genomförs. Men om det ändå blir så tycker Konjunkturinstitutet att BNP per capita eller disponibel inkomst per capita är en bättre grund för uppräkningen av skatten.

Också Energimyndigheten säger nej till förslaget. Koldioxidskatten kan man kanske höja i takt med BNP eftersom det är en styrande skatt. Men det gäller inte energiskatten som mest är ”av fiskal natur”, skriver myndigheten.

Glesbygd påverkas mest

Energimyndigheten efterlyser också en analys av förslagets fördelningseffekter. ”Det är för det första inte givet att alla har en inkomstutveckling som följer BNP och för det andra kan förslaget påverka låginkomsttagare och glesbygdsbor i större omfattning än andra.”

”Regeringen vill med förslaget angående indexering flytta över makten över beskattningen från riksdagen”, skriver Näringslivets regelnämnd i sitt remissvar, och tycker att det är ”mycket tveksamt ur konstitutionell synvinkel”.

Också Näringslivets Skattedelegation tycker att det är konstitutionellt tveksamt: ”Det kan starkt ifrågasättas att etablera ett system för automatisk skattehöjning utan att beslut behöver fattas av riksdagen.”

En extra höjning med 2 procent innebär att skatten blir 50 procent högre efter 20 år utan at något nytt beslut har fattats, skriver Näringslivets Skattedelegation.

Siffran 2 procent ifrågasätts

Skattedelegationen undrar också var regeringen har fått siffran 2 procentenheter ifrån. Sedan finanskrisen 2008 till och med 2014 har den genomsnittliga reala BNP-tillväxten varit 1,0 procent, de senaste tio åren har den varit 1,7 procent och sedan millennieskiftet 1,9 procent, skriver Näringslivets Skattedelegation.

Naturvårdsverket ställer sig bakom förslaget och tycker att det är bra att skatterna på bensin och diesel ökar så att styreffekterna förstärks. Men verket tycker att regeringen ska välja en annan metod än indexuppräkning med BNP, till exempel i förväg aviserade stegvisa höjningar över en längre tid.