Kampen mot terror börjar lokalt

Under den senaste tiden har politikens fokus legat på hårdare lagar mot terror, men enligt den nationella strategin mot terrorism är det förebyggande arbetet en lika viktig del.

Den handlingsplan som Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, presenterade på torsdagen inbegriper i nuläget Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge. Det är kommuner som har kommit långt i arbetet med att förebygga rekrytering till olika extremistgrupper men som har sett ett behov av att bygga upp en ännu starkare samordning.

Sahlin hoppas att detta arbete nu kan spridas till fler kommuner. Under det senaste året har hon hämtat såväl goda som dåliga exempel från 180 kommuner samt fått inspiration av hur Nederländerna och Danmark arbetar.

 – Det behövs en starkare samordning ute i kommunerna av det förebyggande arbetet. Och det behövs större kunskap både på nationell och lokal nivå om hur de extrema grupperna rekryterar, sade Sahlin på en presskonferens tillsammans med kommunalråd från de fyra kommunerna.

Ingen ny byråkrati

Tanken är att bygga upp så kallade kunskapshus, där syftet bland annat är att samordna kommunernas insatser för att hindra att unga ansluter sig till extremistgrupper – oavsett om det är jihadister eller nazister samt ­att utbilda den personal som berörs, samverka med civilt organisationer och ge stöd till anhöriga.

Det kan handla om att vara en kontaktpunkt i kommunerna för den nationell hjälptelefon som anhöriga och avhoppare kan använda för att få stöd. Den stödlinjen administreras av Röda Korset. 

Rasmus Persson (C), kommunalråd i Örebro, underströk på presskonferensen att det gäller att bygga vidare på de befintliga resurser som finns i kommunerna och att använda dem rätt. Det är mer en fråga om att skapa en fungerande, samordnad struktur än att bygga ett fysiskt hus.

Marina Johansson (S), kommunalråd i Göteborg, pekade på det förebyggande arbete som bedrivs i Angered – en stadsdel där många har låtit rekrytera sig till terrorgruppen IS, islamiska staten. I stadsdelen har man bland annat personal med särskild kunskaper i frågor om radikalisering samt en lokal överenskommelse med polisen.

Statlig draghjälp

En hel del kan ske på kommunal nivå, men det behövs också en del draghjälp av staten, enligt Marina Johansson. Vid sidan av stöd från samordnaren Mona Sahlin, behövs andra konkreta insatser ­– som en lag  för att hindra terrorresor. En sådan lag är också på väg, enligt regeringens planer.

En annan fråga gäller kontakten med Säkerhetspolisen.

– Om man vill att kommuner ska jobba mer aktivt med dem som reser och återvänder så förutsätter det att  kommunerna får information, så att vi vet vilka dessa personer är, och då måste polisen och Säpo delge oss detta. De som återvänder och har deltagit i IS har kunskap och förmåga att begå våldsdåd på hemmaplan och att rekrytera nya krigare. Och om vi ska förebygga att fler åker så är den kunskapen viktig även för oss, säger Marina Johansson till Altinget.

Hon pekar också på andra områden där staten kan ge draghjälp.

–  Det som också behövs är forskning på området. Det finns i dag väldigt lite forskning i Sverige om vilka det är som reser till krigsområden och där måste vi öka vår kunskap, säger hon.

Även i avhopparverksamhet behövs lite mer hjälp av staten. Framförallt för att utveckla nya metoder som kan användas på avhoppare från extremistorganisationer, säger Marina Johansson.

Mona Sahlin menar att det inte är hennes sak att ta initiativ till en eventuell regeländring som gör att Säpo ska förse kommunerna med information.

Mer öppenhet

– Nej, det är inte riktigt mitt uppdrag. I den nya organisationen för polisen finns en öppenhet mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen och det är där som en bedömning får göras när kommunerna kan informeras. Men många gånger bör Säkerhetspolisen vara mer öppen med när det handlar om de återvändande. Det är svårt för kommunerna om inte de vet vilka som återvänder och har varit i IS-tjänst. Så det finns brister i informationen, säger Sahlin.

I förra veckan sade statsminister Stefan Löfven att Sverige har varit naivt i sin syn på extremism. Är det en uppfattning som du delar?

–Jag tror inte att något land i Europa kan hävda att man inte i någon mening har brustit i synen och kunskapen. En del länder har trott att bara hårda lagar räcker, men det har inte hjälp för att stoppa resor till Syrien. Och en del länder har inte haft ett tillräckligt förebyggande arbete. Så säg det landet som kan säga att det i någon mening inte har varit naivt, säger Mona Sahlin.