Juncker hoppas på bättre stöd för flyktingförslag

Förslaget kommer att tas upp på det extrainkallade mötet med EU:s  justitie-, inrikes- och migrationsministrar på måndag i nästa vecka.

– Jag uppmanar medlemsstaterna att anta kommissionens förslag. Vi behöver omedelbar handling och kan inte lämna Italien, Grekland och Ungern att klara sig själva, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal i EU-parlamentet på onsdagen.

Nytt försök

I våras lade kommissionen fram ett liknande förslag, som EU-länderna inte kunde enas om, då handlade det om 40 000 människor som anlänt till Grekland och Italien. Sedan dess har flyktingströmmarna ökat, framförallt från Syrien, Libyen och Eritrea.

Juncker hoppas att stödet från medlemsländerna har blivit starkare och det därför blir enklare att genomföra planerna denna gång, efter misslyckandet i somras.

Kommissionens ordförande pekade på att även Ungern, ett av de länder som motsatt sig bindande åtagande att ta emot flyktingar, utsatts för ett hårt tryck. Nu föreslår kommissionen ytterligare en insats där 120 000  flyktingar som i dag finns i de tre EU-länderna ska fördelas på övriga EU, vilket innebär att det rör sig om 160 000 personer.

Obligatoriskt

Omfördelningen ska vara obligatorisk och ska ske enligt en modell där hänsyn tas till landets befolkningsstorlek, BNP, tidigare asylansökningar och arbetslöshet. De länder som tar emot asylsökande får en ekonomisk kompensation på 6 000 euro per mottagen person.

Av de 120 000 flyktingarna ska Sverige ta emot 4 469. Enligt förslaget från i våras skulle Sverige ta emot totalt 1 369 personer.  

De fyra länder som ska ta emot flest flyktingar är Tyskland, Frankrike, Spanien och Polen. Om ett land inte deltar i omfördelningen kommer det att få betala en avgift till EU-budgeten på 0,002 procent av landets BNP, enligt förslaget.

EU-kommissionen föreslår också att EU ska upprätta en lista över säkra länder. Det handlar enligt Juncker om att skilja på dem som har ett klart behov av skydd och därför sannolikt får asyl och de som flyr sitt land av andra skäl. Listan över säkra länder gör att medlemsstaterna kan snabbehandla asylansökning från medborgare i dessa länder.

Säkra länder och lagliga vägar

Det gäller länder som på sikt vill bli medlemmar i EU, uppfyller de så kallade Köpenhamnskriterierna om skydd för mänskliga rättigheter och därför måste antas vara säkra att leva i. Det handlar om länder på Balkan som Bosnien, Montenegro, Makedonien, Albanien, Kosovo, Serbien samt Turkiet.

Juncker underströk att förslaget inte avskaffar den grundläggande rätten att söka asyl, men det ger myndigheten i EU-länderna en möjlighet att lägga kraften på asylsökande från framförallt Syrien.

Samtidigt vill kommissionen öppna för fler lagliga vägar in i EU. Enligt Juncker behövs detta dels för att flyktingar ska slippa förlita sig på människosmugglare och riskerar livet för att ta sig till Europa, dels för att EU behöver invandring för att möta problem med en åldrande befolkning.

– Därför kommer kommissionen att lägga fram ett lagpaket med förslag om laglig migration i början av 2016, sade Juncker.

Ytterligare ett planerat förslag är att stärka gränskontrollerna och EU:s myndighet Frontex. Före årsskiftet ska kommissionen lägga fram ett förslag som innebär steg mot en europeisk gräns- och kustbevakning, sade Juncker.