"Inte säkert korna kommer ut på bete nästa sommar"

DEBATT. Kornas rätt till bete har nu under lång tid varit föremål för debatt. Sommaren är för längesen slut men hotet mot beteskravet kvarstår. Det är inte säkert att korna får komma ut på bete nästa sommar, skriver Djurens rätts förbundsordförande Camilla Björkbom.

Av: Camilla Björkbom

förbundsordförande Djurens rätt

Nyligen beslutade Kristdemokraternas riksting att partiet ska verka för ett slopat beteskrav för mjölkkor i lösdrift. Dessutom har Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson nyligen uttalat sig om att se över beteskravet. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, arbetar för en förändrad beteslagstiftning med möjlighet att helt slippa att ha korna på bete, och Sveriges Mjölkbönder har länge varit tydliga med att de vill se ett helt slopat beteskrav.

Okunskap om kors behov

Att hävda att bete inte behövs för några kor alls, eller i alla fall inte för dem som hålls i lösdrift, visar på okunskap. Att få komma ut på bete är oerhört viktigt för alla kor, oavsett om stallet de hålls i är ett lösdriftstall eller ett stall med uppbundet system. Även om korna gått i lösdrift är det något helt annat att röra sig på öppna ytor och kunna vandra, springa, hoppa, beta och äta färskt gräs.

Till skillnad från i lösdriftsstallet behöver kor på bete inte hela tiden trängas med varandra och hantera konflikter i trånga, halkiga gångar. De kan välja vem de ska beta med och idissla bredvid och de kan leka med varandra.

Många av de skador och sjukdomar som kor drabbas av under uppstallningen lindras när de kommer ut på bete. Inte minst ben och klövar mår bra av det skonsamma underlaget som betet är. Ingvar Ekesbo, leg veterinär, VMD, professor emeritus, konstaterar i en nyligen utförd litteraturgenomgång att den totala risken för sjukdomar hos kor i stall är densamma för uppbundna kor och kor i lösdrift, med undantag för klövlidanden där risken är högre i lösdrift.

Betesrätt grundläggande djurskydd

Ord som frivillighet, modernisering och flexibilitet upprepas om och om igen i debatten om kornas rätt till bete. Vi får höra att kor visst skulle hållas på bete även om det inte var ett krav. Det låter förstås positivt, men är inte betryggande alls. Rätten till bete är inte en fråga som ska bygga på frivillighet.

Att betande, sociala djur, som den största delen av året hålls inomhus, får komma ut några månader om året på bete är helt grundläggande ur djurskyddsperspektiv. En modern djurskyddslagstiftning tar i första hand hänsyn till djuren och fastställer deras grundläggande behov som en miniminivå.

Frivilligt kan det vara, och är så redan, att gå längre än vad lagstiftningen anger. Men det är regeringens uppdrag att sätta den miniminivå som djurskyddslagen anger, och den ska grundas på fakta om djurens verkliga behov.

Griskastrering visar vikten av lagstiftning

Obedövad griskastrering är ett aktuellt exempel på hur viktigt det är med just lagstiftning. I april 2011 röstade riksdagen för en lagstiftning mot obedövad kastrering av smågrisar. Efter detta meddelade regeringen att från och med 1 januari 2016 måste kastrering av grisar ske med bedövning.

Grisbranschen har länge sagt att är det någon som vill komma ifrån den obedövade kastreringen så är det de själva. Trots det, med mindre än tre månader kvar innan kravet på bedövning träder i kraft, är det endast en bråkdel av smågrisbesättningarna som har börjat bedöva vid kastreringen.

Brett folkligt stöd

En ny opinionsundersökning genomförd av YouGov visar att 85 procent av befolkningen anser att det är viktigt eller mycket viktigt att djuren i den svenska livsmedelsproduktionen får vistas utomhus. Vi uppmanar regeringen att utgå från djurens behov och behålla – och utöka – betesrätten för kor. Visst vill vi att korna ska få komma ut på bete nästa sommar?

Forrige artikel Investeringsskyddsregler är viktiga för näringslivet Investeringsskyddsregler är viktiga för näringslivet Næste artikel Bengt Westerberg: Dags för obligatorisk förskola från 3 år Bengt Westerberg: Dags för obligatorisk förskola från 3 år
Rysk media skildrar Sverige mest negativt

Rysk media skildrar Sverige mest negativt

UTRIKES. Rysk media skildrar de nordiska länderna olika. Ryska nyhetsorganisationen Sputnik skildrar Sverige – i jämförelse med grannländerna Finland, Danmark och Norge – betydligt mer negativt.