Inga problem för unga att få jobb

Rapportförfattarna Mattias Engdahl och Anders Forslund har tittat på registerdata för åren 1990–2010 för personer 16–30 år födda från 1974 till 1990. Deras slutsats är att de ungas inträde i arbetslivet inte sker senare nu än tidigare. De hittar inte heller något belägg för att det skulle ha blivit vanligare med korta anställningar för unga.

– Vägen från skolan till arbetsmarknaden har inte varit påtagligt mer problematisk för den genomsnittlige unge som föddes runt 1990 än för dem som föddes i mitten av 1970-talet, säger Anders Forslund. Vi finner inte något stöd i data för att fler unga idag har korta anställningar eller ett stort antal anställningar som avbryts för att undvika vad som brukar kallas "inlasning".

Funktionshindrade har fått det svårare

Men några grupper har fått det väldigt svårt att komma in i arbetslivet. Det gäller framförallt unga med funktionsnedsättningar. Också unga med utländsk bakgrund och de som saknar fullständiga gymnasiebetyg riskerar lång arbetslöshet innan de kan få jobb.

Arbetsmarknadspolitiken för unga borde inriktas på de problematiska grupperna, menar rapportförfattarna. Att sätta andra unga i arbetsmarknadspolitiska program kan till och med fördröja deras inträde på arbetsmarknaden.

Och ungdomsarbetslösheten som den ser ut i statistiken säger inte allt. Där räknas också heltidsstuderande som bara söker extrajobb som arbetslösa. Då kan Neet, unga som varken arbetar eller studerar, vara ett mått som säger mer om hur många unga som riskerar att få verkliga problem att komma in i arbetslivet.