Inga extrapengar till jordbruksbudgeten

I sina skuggbudgetar för 2022 avsatte Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna omkring en miljard kronor, utöver den dåvarande regeringens 500 miljoner, för nationell medfinansiering till jordbruket genom att landsbygdsprogrammet stärks.

Man infriar det som tidigare regering har sagt ska ske. Men vi hoppas att nya regeringen kommer att göra förändringar av Cap under 2023.

Sofia Björnsson
Jordbrukspolitisk expert, LRF

De nationella tillskottet syftade till att stärka jordbruket och även kompensera för att EUs jordbruksbudget minskar från och med 2023, när EUs nya jordbrukspolitik, Cap, träder i kraft. Men när samma partier nu i regeringsställning presenterar sin budget för 2023 finns de extra utlovade pengarna inte med. 

Går på tidigare S-förslag

Istället går man på den S-ledda regeringens förslag som förhandlats fram med EU-kommissionen, vilket innebär en nationell medfinansiering på i snitt omkring 2,8 miljarder kronor per år under 2023 till 2027, perioden då den nya EU-budgeten ska gälla. 

– Man infriar det som tidigare regering har sagt ska ske. Men vi hoppas att nya regeringen kommer att göra förändringar av Cap under 2023 som kan träda i kraft senare, säger Sofia Björnson, expert jordbrukspolitik på LRF. 

Från LRFs sida har man sen tidigare efterfrågat en extra miljard per år i nationell medfinansiering och föreslagit ett så kallat gräspaket som bland annat ska kompensera för att vallstödet försvinner när EUs nya jordbrukspolitik införs nästa år.  

– Nu har finansministern sagt att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Men vi hoppas att man kan skjuta till ytterligare pengar i en nationell medfinansiering och då till exempel återinföra ett vallstöd, fler djurvälfärdsersättningar och stärka kompensationsstödet.

Grönt ljus för svensk Cap-plan 

Det var i slutet av oktober som EU-kommissionen godkände den svenska strategiska planen för jordbrukspolitiken för 2023 till 2027. Planen blev godkänd först efter att den svenska regeringen reviderat den ursprungsplan som lämnades in i december 2021.  

EU-kommissionen ansåg bland annat att Sverige inte tillräckligt omfördelar stöd från stora till små gårdar och att man inte varit ambitiös nog i planen för miljö- och klimatåtgärder. 

Reviderad plan

När regeringen i september, efter flera månaders förhandlingar med kommissionen, presenterat sin reviderade plan stod det klart att man fått göra flera justeringar. 

Kommissionens kritik tvingade regeringen att ändra i omfördelningen av stöd till mindre gårdar. Sverige fick även ändra tolkningen av de grundläggande miljövillkoren som gäller för att få jordbruksstöd, bland annat när det gäller minskning av näringsläckage.

Den nya jordbrukspolitiken kommer att börja gälla den 1 januari nästa år.