I Danmark är extra val inget konstigt

En enda person i Danmark vet när nästa Folketingsval kommer att infalla, och det är statsministern.

Danmark har inte fasta mandatperioder. Där säger reglerna att statsministern ska utlysa val senast fyra år efter det senaste valet till Folketinget. Det är en stor fördel för regeringschefen, som kan välja att utlysa val när opinionsmätningarna är fördelaktiga, eller när de politiska motståndarna är försvagade.

Instabilitet

 De danska reglerna innebär att det periodvis har förekommit många val. På 1970-talet höll man val 1971, 1973, 1975, 1977 och 1979.

 – Under den perioden ledde de danska valreglerna till politisk instabilitet. Varje gång en regering körde fast kunde statsministern utlysa ett nytt val, säger Peter Kurrild Klitgaard, professor i statskunskap vid Köpenhamns universitet.

Han menar att de danska reglerna gjorde att det blev svårt att enas om stora ekonomiska överenskommelser under 1970-talet.

 – Möjligheten att utlysa val lite när som helst har gjort regeringarna mer instabila. Om man inte kan utlysa val måste man förhandla tills man når en överenskommelse, säger han.

 Omöjligt parlamentariskt läge

1970-talets politiska situation präglades av det så kallade jordskredsvalet 1973, då de gamla partierna gick tillbaka stort, och en rad nya partier kom in i Folketinget – inte minst det halvanarkistiska Fremskridtspartiet.

 – Det innebar att den danska politiken var i obalans under de åren, säger Peter Kurrild Klitgaard, och betonar att de många valen under 1970-talet gav ungefär samma resultat, och därmed skapade de inte något nytt parlamentariskt läge.

Erik Holstein, politisk analytiker på den danska nättidningen altinget.dk, är av samma uppfattning:

– Det var en väldigt turbulent period. Men instabiliteten berodde inte på de många valen, utan på ett omöjligt parlamentariskt läge då man hade svaga socialdemokratiska regeringar trots att det fanns en majoritet bestående av de borgerliga partierna och det höger-anarkistiska Fremskridtspartiet, säger han och  fortsätter:

– På ett sätt påminner det om situationen i Sverige i dag, även om Fremskridtspartiet inte bojkottades av de andra partierna, men att de snarare var för oberäkneliga att bygga en borgerlig regering på.

 Få val under senare år

Under senare år har det skett en förändring: de senaste 25 åren har det i genomsnitt gått tre år mellan valen.

– Så möjligheten att utlysa tätare val har inte lett till en italiensk situation i Danmark, säger Erik Holstein.

Peter Kurrild Klitgaard pekar på att regeringarna under de senaste åren har haft hyfsade majoriteter tillsammans med sina stödpartier.

– Det har skapat en stabil situation, säger han.

 Debatt om regler

Även om det har gått längre tid mellan valen på senare år debatteras valsystemet med jämna mellanrum, då det kommer förslag om att införa fasta mandatperioder. Argumentet är att man med fasta mandatperioder får en längre period då politikerna fokuserar på arbetet i stället för att de ska behöva förbereda sig inför en valrörelse.

Men Peter Kurrild Klitgaard tror inte att reglerna kommer att göras om. Dels för att det kräver en ändring i den danska Grundloven, vilket är svårt, och dels för att en ändring skulle kräva att statsministern gör avkall på möjligheten att utlysa val när det passar regeringen.

– Det är sällan som politikerna frivilligt begränsar sin egen makt, säger han.

Nästa val till Danmarks Folketing ska hållas före den 15 september 2015, men bara statsministern vet exakt när det blir.