Hotet från antibiotikaresistensen: Sverige lyfter ”tyst pandemi” i EU

När EU-ländernas hälsoministrar träffas på ett högnivåmöte i Stockholm på måndagen är det en ödesfråga inom hälsoområdet som står i fokus.

Tillsammans med högre tjänstemän och experter inom hälsoområdet ska ministrarna under två dagar diskutera hur EU bättre kan bekämpa antimikrobiell resistans, och framför allt antibiotikaresistens.

Mötet är en del av Sveriges ambition att under det pågående EU-ordförandeskapet trappa upp unionens arbete i frågan. Hotet från antibiotikaresistens – ofta kallat den tysta pandemin – börjar bli alltmer akut enligt socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger han i en intervju med Altinget inför veckans möte.

Liksom i klimatfrågan, så handlar det om ansvarfulla användning av resurser över landsgränserna, enligt Jakob Forssmed.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger han.

Öka trycket

Antibiotikaresistens förväntas år 2050 gå om cancer som den näst största dödsorsaken i världen. I EU är den ansvarig för 33 000 dödsfall varje år, samt förluster på 1,5 miljarder euro i hälsovårdsåtgärder och i förlorad produktivitet.

Överanvändning, och felanvändning, av antibiotika har bidragit till att göra befintliga antibiotika allt mindre effektiva – och inga nya har utvecklats under de senaste 30 åren.

– Det finns en bristande marknadslogik i det här. Vi säger till läkemedelsbolagen att ta fram ny antibiotika – samtidigt är ju vår idé att vi inte vill använda antibiotika mer än vad som är absolut nödvändigt för att inte skapa ny resistens. Då måste man hitta nya vägar, metoder för att stimulera hur man kan ta fram ny antibiotika, säger Jakob Forssmed.

Sverige vill under ordförandeskapet driva på just arbetet med hållbar tillgång till effektiv antibiotika, men också öka EU:s bidrag för att minska antibiotikaresistens på global nivå, genom att arbeta för mer restriktiv antibiotikaanvändning och bättre sjukvård. Det är också de här två frågorna som ska diskuteras på veckans högnivåmöte, där dock inga formella beslut ska tas.

Att mötet, som Jakob Forssmed tagit initiativ till, hålls just nu är ingen slump. Om bara några veckor ska EU-kommissionen lägga fram ett förslag på rekommendationer för hur arbetet mot antimikrobiell resistans kan trappas upp inom EU. Det här ska sedan diskuteras bland medlemsländerna som ska enas om en sluttext – en förhandling som leds av Sverige i egenskap av ordförande i ministerrådet.

– Mötet är ett sätt att öka trycket i frågan, att sätta medlemsländerna i ett slags startblocksläge inför förhandlingarna av EU-kommissionens förslag, säger han och hoppas att deltagarna ska inspireras av Sveriges arbete med att begränsa antibiotikaanvändningen.

Stor skillnad mellan medlemsländer

Medan Sverige länge varit pådrivande i arbetet mot antibiotikaresistens, och nationellt vidtagit åtgärder för att hålla nere antibiotikaanvändning, har intresset från andra delar av EU varit mer begränsat. Siffror från EU:s smittskyddsmyndighet visar att antimikrobiell resistans överlag är betydligt högre i de södra och östra medlemsländerna än i de nordvästra.

Jakob Forssmed ser dock en förändring i attityden inom EU med växande insikt om problemet.

– Vi har ju en ganska kraftig ökning av antibiotikaresistens vilket gör att det blir mer och mer akut. Den här lågintensiva krisen blir mer och mer påtaglig, säger han.

Användningen av antibiotika har också börjat minska i EU. Enligt en Eurobarometer-undersökning tog 23 procent av européerna orala antibiotika under 2021 vilket var den lägsta siffran sedan 2009. Användningen varierade dock stort mellan medlemsstaterna; från 15 procent i Sverige och Tyskland till 42 procent på Malta.

EU viktig plattform

Jakob Forssmed hoppas att EU-kommissionens ska surfa på vågen av det nyväckta intresset inom EU och lägga fram ett vasst förslag till rekommendationer till medlemsländerna.

Dock rör det sig om just rekommendationer – medlemsländerna bestämmer själva över sin hälsopolitik, EU kan enbart komplettera den och hjälpa länderna att nå gemensamma mål och att lösa gemensamma problem.

Hälsopolitiken är dock enbart en del av arbetet mot antibiotikaresistens, både nationellt och på EU-nivå. Djurhållning, forskning, livsmedel, bistånd och miljö är exempel på andra politikområden som har stor bäring på antibiotikaresistens och där både Sverige och EU jobbar med frågan.

– Det är otroligt viktigt att jobba med alla aspekter, säger Jakob Forssmed.

EU är enligt socialministern en mycket viktig plattform i arbetet mot antibiotikaresistens. Delvis i det globala arbetet för en mer hållbar antibiotikaanvändning genom sin roll som stor biståndsaktör.

– Men inte minst för att det är svårt för ett enskilt land att skapa incitament och system som driver fram ny antibiotika. Där är det ju enormt mycket bättre om man kan enas om sådana system tillsammans med andra länder, konstaterar han.