Hökmark: Pressfriheten nödvändig för att motstå falsk information

DEBATT. En alltför omfattande lagstiftning riskerar att inskränka grundläggande friheter och bara se till symptomen men inte motverka problemen i vårt medielandskap, skriver Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M).

Av: Gunnar Hökmark 
Europaparlamentariker (M) 

Att hantera och bemöta falska nyheter är ett reellt problem. Det pågår i skrivande stund medvetna propagandakampanjer från Ryssland och andra länder, i försök att underminera den svenska och europeiska samhällsdebatten. Det vore dock att försvaga oss själva om vi sammanblandar hot om informationskrigföring med tyckanden i samhällsdebatten eller om vi i en iver att verka handlingskraftiga frångår det fria samhällets grundläggande principer.

Stärk det psykologiska försvaret inför valet 

Det är troligt att den svenska valrörelsen kommer att utsättas för desinformationsförsök, som vi såg med Rysslands inblandning i valen i USA, Storbritannien, Frankrike och andra europeiska länder. Det måste vi värna oss mot liksom vi behöver stärka vårt psykologiska försvar. Men inget samhälle kommer att vara starkare än den medborgerliga andan. Den bygger vi stark genom fria medier och en mångfald av perspektiv som får stötas och blötas genom diskussion, debatt och fri forskning liksom fria tidningar, radio och TV.

Pressfriheten: demokratins kärna

Pressfriheten är alldeles nödvändig i sig själv, men också för att motstå falsk information. Den innebär inte att medierna kan göra anspråk på sanningen eller bestämma vad som är rätt eller fel. Tvärtom bygger den på antagandet att en enskild rapportering kan vara fel, men att mångfalden av medier garanterar att dessa uppfattningar är öppna för kritisk granskning från flera håll. Detta är demokratins kärna.

Uppfattningar utsätts för prövning

Det är ingen slump att diktaturer och auktoritära regimer anser att det finns en sanning, som oftast sammanfaller med den sittande regimens uppfattning och intressen. I ett öppet demokratiskt samhälle finns det inte en, utan flera, uppfattningar. Inte för att det inte finns rätt och fel eller sant och falskt, utan för att uppfattningar ständigt utsätts för prövning genom balanserade motkrafter.

Poängen med yttrandefrihet

I demokratier är det inte medias roll att konstatera en upphöjd sanning, utan att kritiskt granska påståenden liksom andra mediers påståenden. Och poängen med yttrandefrihet är inte att alla har rätt i vad de säger, utan att de har rätt att säga vad de vill och att andra har rätt att säga emot. Om statsministern gör ett felaktigt uttalande kan och bör detta påpekas, men det är väsensskilt annorlunda än den form av medveten informationskrigföring som syftar till att bryta ner samhällen.

Felaktiga nyhetskällor upprätthålls 

Visst finns det verktyg att hantera även ringa former av felaktig informationsspridning. De sociala medieplattformarna kan genom branschlösningar arbeta med att säkerställa korrekta identiteter av individuella konton för att minimera trollkonton eller se till att det inte lönar sig att sprida desinformation. Många felaktiga nyhetskällor upprätthålls av ekonomiska snarare än politiska incitament. Problemet med för omfattande lagstiftning är att den ofta tekniskt ligger flera steg efter, riskerar att inskränka grundläggande friheter och i grunden inte motverkar problemen i vårt nya medielandskap, utan bara ser till symptomen.

Till syvende och sist är det kritiska tänkandet bland medborgarna och kritisk granskning av medier och i den offentliga debatten som är vårt samhälles främsta värn.

Forrige artikel "Vi kräver en nationell flytta hemifrån-garanti för unga" Næste artikel "Vattenkraften är förnybar – men inte hållbar"