Högre avgifter för kärnavfall skapar strid

KÄRNKRAFT. Staten anser att avgifterna för kärnavfall är felaktigt beräknade och överväger en rejäl höjning i två steg. Men kärnkraftsbranschen anser att det är Strålsäkerhetsmyndigheten som räknar på fel sätt.

Foto: OKG
Johanna Alskog

Kärnkraftsbranschens bolag Svensk kärnbränslehantering (SKB) är inte tillräckligt bra på att sia inför framtiden, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Myndigheten valde att räkna om SKB:s förslag till avgifter för kärnavfall 2015-2017 – och landade på en 70 procent högre avgift. Nästa år ska kärnkraftsverken betala 3,8 öre per producerad kilowattimme till Kärnavfallsfonden, i stället för årets 2,2 öre.

Ropar stopp
Kärnkraftsbolagen har, som förväntat, satt hälarna i marken och ropat "stopp" under den remissrunda som just avslutats. Enligt energibranschens remissvar är det i stället SSM, flankerade av Konjunkturinstitutet (KI), som har problem med sina kalkyler.

Annika Åström, ekonom på Strålsäkerhetsmyndigheten, bekräftar att det handlar om två olika beräkningsmetoder som står mot varandra.
– Svensk kärnbränslehantering har utvecklat en statistisk metod för prognos för framtida prisutveckling. Vi, med stöd av KI väger in andra faktorer där vi stödjer oss på nationalekonomiska teorier, säger Annika Åström till Altinget.
Svårigheterna i beräkningarna ligger i det långa tidsperspektivet när det gäller kostnader för avveckling och byggande av slutförvar, 50-70 år.

Ytterligare höjning väntar
Höjningen från 2,2 öre till 3,8 öre är ett första steg, utöver det krävs en höjning för att täcka upp ett underskattning av kostnaderna för avveckling och slutförvar på elva miljarder kronor, enligt SSM.
– 3,8 öre grundar sig bl.a på att dagens låga räntenivå får genomslag i avgiften, där är inte de elva miljarderna inräknade. Då blir avgiften ännu högre.
Energimyndigheten påpekar i sitt förslag att underfinansieringen på elva miljarder kronor kan ses som en direkt subventionering till kärnkraften, vilket i sin tur missgynnar investeringar i enegieffektivisering och annan elproduktion.

Fakta
Avfallet bolagens eget ansvar
Det är kärnkraftsindustrins ansvar att ta hand om använt kärnbränsle och riva kärnkraftverken på ett säkert sätt. För att säkra resurser till detta betalar kärnkraftsindustrin sedan 1970-talet avgifter till en fond, Kärnavfallsfonden.

Svensk kärnbränslehantering gör vart tredje år en beräkning av de framtida kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet och lämnar till Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter granskning lämnar myndigheten sitt förslag till avgift för de kommande åren till regeringen som fastställer avgifternas storlek.

Avgiften har hittills pendlat mellan ett och två öre per levererad kilowattimme el från kärnkraftverken. För perioden 2012–2014 har regeringen beslutat att den ska ligga på 2,2 öre.

SKB beräknar att Sverige ska ha ett färdigt slutförvar klart år 2029.


Svensk kärnbränslehantering AB ägs av kärnkraftsföretagen tillsammans och bildades på 1970-talet när Sverige fick en lag om att den som producerar el med kärnkraft har ansvar för avfallet.

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som förvaltar avgiftsmedel från kärnkraftbolagen. Avgifterna ska finansiera framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.

Källa: SKB, Kärnavfallsfonden

SKB får hemläxa i matematik
Den 7 oktober ska SSM lämna över sitt förslag på avgift för nästa period till regeringen. I vanliga fall bestäms avgiften för de kommande tre åren, men den här gången ser förslaget ut att bli för ett år. SSM vill att SKB ser över sina beräkningsmetoder och återkommer med ett nytt förslag för de två sista åren av perioden.

Svaren i remissrundan, som till stora delar opponerar sig starkt mot förslaget, kommer att läsas noga.
– Vi kommer att bemöta de synpunkter som inkommit och avsikten är att beakta inte alla men delar av de svar som inkommit.
Strax före årsskiftet brukar regeringen fatta beslut om avgiften.

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00