Prenumerera
Annons
Debatt

Hemkallandet av hemarbetande är ingen universallösning

För vissa verksamheter kan hemarbetet vara en strategisk tillgång, medan andra gör klokt i att stärka närvaron på kontoret, skriver Jonas Grafström som skrivit en forskningsöversikt om hemarbete.
För vissa verksamheter kan hemarbetet vara en strategisk tillgång, medan andra gör klokt i att stärka närvaron på kontoret, skriver Jonas Grafström som skrivit en forskningsöversikt om hemarbete.Foto: Pressbild Ratio/Henrik Holmberg /TT/Montage
19 december 2024 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under pandemin blev hemarbete en vardag för miljontals människor. I takt med ökade krav på återgången till kontoret har en diskussion om distansarbetets långsiktiga påverkan på produktiviteten tagit fart. Är hemarbete bra eller dåligt för företagens prestation? Svaret är inte entydigt. Forskning, som jag sammanfattar i en nysläppt forskningsöversikt, ger en komplex bild som pekar både på fördelar och utmaningar.

Bara för att en viss forskningsstudie visar att kinesiska telemarketinganställda blir mer eller mindre produktiva av hemarbete har en sådan studie föga relevans för ett helt annan typ av företag i ett land på andra sidan jorden

Studier visar att hemarbete kan höja produktiviteten för vissa typer av arbeten, särskilt för roller som kräver självständighet och komplex problemlösning. Arbetstagare rapporterar ofta att de är mer fokuserade och produktiva i hemmiljön. Samtidigt finns belägg för att behovet av social interaktion och samarbete kan leda till minskad effektivitet när arbetslag sprids ut. Det blir svårt att återskapa de spontana möten och utbyten som ofta driver innovation och problemlösning i en gemensam arbetsmiljö.

Tolka försiktigt

Men försiktighet när det gäller tolkning av forskningsresultat är viktigt. Bara för att en viss forskningsstudie visar att kinesiska telemarketinganställda blir mer eller mindre produktiva av hemarbete har en sådan studie föga relevans för ett helt annan typ av företag i ett land på andra sidan jorden, med en annan arbetskultur.

När vi går från individnivå till företagsnivå blir bilden annorlunda. Vissa företag har sett ekonomiska fördelar med distansarbete, medan andra pekar på svårigheter med att bibehålla organisationskultur och sammanhållning. Faktorer som företagets storlek, bransch och arbetsuppgifter spelar stor roll för hur hemarbetet påverkar produktiviteten. I branscher där arbetsuppgifter är repetitiva eller beroende av samarbete tenderar hemarbetet att vara mindre effektivt.

Företag har olika förutsättningar

Ett vanligt problem inom forskningen är att många studier om produktivitet bygger på självskattningar från de anställda, vilket inte alltid ger en objektiv bild. Även om många upplever sig som mer produktiva hemma, är det svårt att säga om detta faktiskt innebär bättre resultat för företaget. Kunskapsöverföringen från erfarna kan gå ner och det kan vara svårare för den som behöver hjälp att be om hjälp. Eller för en chef att se om någon har det kämpigt. Samtidigt finns en risk att företagen underskattar värdet av de mjuka aspekterna, så som trivsel och arbetstillfredsställelse, som hemarbetet kan bidra till.

Hemkallandet är ingen universallösning

Det är nästintill omöjligt att dra en enkel slutsats om huruvida hemarbete är bra eller dåligt för företag. Den enskilda organisationens behov, branschspecifika krav och individuella arbetsuppgifter måste beaktas. Ägarna/cheferna leder och fördelar arbetet för företaget skull och framgång. För vissa verksamheter kan hemarbetet vara en strategisk tillgång, medan andra gör klokt i att stärka närvaron på kontoret.

Företagen bör därför inte se hemkallandet av hemarbetande som en universallösning. Men anställda bör inte heller tro att chefen vill att de återvänder utan anledning. Att balansera distansarbete med närvaro på kontoret kan vara nyckeln till att dra nytta av båda världarna.

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2026