Här är Fridolins utmaning

ANALYS. En enorm snedrekrytering pågår just nu i de svenska skolorna. Nyanlända med betydligt lägre utbildningsbakgrund än inrikes födda koncentreras till en liten andel av Sveriges kommuner.

Gustav Fridolin (MP), eller den eventuellt nya utbildningsministern efter statsminister Löfvens kommande regeringsombildning, har en rejäl utmaning framför sig. Undersökningar visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för barnens skolresultat. Samtidigt har segregationen överlag ökat.

Skevt blir skevare

Nu förvärras situationen. Av de som kommit till Sverige de fyra senaste åren har var tredje nyanländ elev föräldrar med en högsta utbildning som motsvarar svensk grundskola. För alla elever i genomsnitt var motsvarande siffra 5 procent. Det visar ny statistik från Skolverket.  

I statistiken är man nyanländ om man har kommit till Sverige de fyra senaste fyra åren. Statistiken sträcker sig fram till oktober förra året. Då fanns det cirka 50 000 elever i svenska skolan som enligt den definitionen var nyanlända. Till det kommer drygt 10 000 elever som saknar personnummer och klassas som ”okänd bakgrund” i statistiken. Merparten av dessa är också nyanlända som ännu inte fått sitt personnummer.

En nyanländ i varje klass

Dessutom har det kommit många asylsökande till Sverige efter mättidpunkten i oktober förra året. Sammanlagt finns det närmare en miljon elever i grundskolan. Det innebär att det går lite mer än en nyanländ per 20 elever, på ett ungefär en nyanländ per klass.

Men det finns ytterligare en dimension i Skolverkets statistik. I verkligheten är det inte en nyanländ i varje klass. Många klasser har inga nyanlända alls. Istället har hälften av alla nyanlända hamnat i 10 procent av kommunerna. Det är också en sned fördelning mellan privata och kommunala skolor, där de kommunala tar emot betydligt fler.

Den nyanlända är en elev med svaga kunskaper i svenska och som i genomsnitt har föräldrar med betydligt lägre utbildning än de som är födda i Sverige. Den nyanlända eleven ska hinna ikapp sina klasskamrater utan samma hjälp hemifrån som många av de inrikes födda eleverna har. Detta ofta i en skola som på politikerspråk sägs ha ”extra tuffa förutsättningar.” Det är en stor utmaning för den enskilda nyanlända att klara det. Det är kanske en ännu större utmaning för en utbildningsminister att se till att skolan har de verktyg som krävs för att eleven ska klara det.

Forrige artikel Arbetet mot extremism mer än en personfråga Arbetet mot extremism mer än en personfråga Næste artikel Skärpt asyllag kan bli mer än tillfällig Skärpt asyllag kan bli mer än tillfällig
De har lämnat riksdagen under året

De har lämnat riksdagen under året

AVHOPP. Varje år lämnar ledamöter riksdagen av olika skäl. Ett år in på den nuvarande mandatperioden har 13 ledamöter checkat ut. Altinget listar alla ledamöter som lämnat.