Här är årets mest lästa debatter på Altinget Utbildning
Skol- och utbildningsfrågan har seglat upp som en av valets viktigaste frågor. Här är några av årets mest lästa debattartiklar på Altinget Utbildning.
Anton Säll
Debatt- och opinionsredaktörUtbildningspolitiken har gått från att vara perifer i den svenska debatten till att vara en fråga som flera partier driver aktivt i valrörelsen. Skoldebattören Rektor Linnea kritiserade kommunerna för att siffertrixa och presentera vad hon menade var reella nedskärningar i utbildningen som satsningar genom att inte räkna upp kostnaden för de årliga utgifterna i tillräckligt hög utsträckning.
Idéburna skolor ville uppmärksamma att alla friskolor inte är drivna av skolkoncerner, utan att det har blivit svårare för små ägare att driva sina skolor på ett hållbart sätt. Miljöpartiet vill att man ska göra skillnad på idéburna skolor och vinstutdelande friskolor, men de idéburna skolorna ville se handling och inte bara tomma ord i frågan.
Men skolfrågan är större än den om vinster i välfärden. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund menade att skolans problem handlar om ovilja och sänkta ambitionsnivåer. Saco uppmanade medlemmarna att rösta för en sammanslagning av lärarfacken medan Sverigedemokraterna argumenterade för att skolor bör ha rätt för att flytta våldsamma elever bort från skolan.
Även tillgängligheten diskuterades. ”Nu behövs flera satsningar för att gymnasiet ska erbjuda rätt stöd till elever som av olika anledningar kämpar med sin utbildning”, skrev Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten.
”Inget parti sätter skolans största problem på dagordningen: att 100 000 elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den utbildning som de har rätt till”, skrev representanter för Föräldranätverket Rätten till utbildning.
Vilka är vinnare på politiken?
Men debatten var inte bara kopplad till grundskolorna och gymnasieskolorna. På universiteten debatterades allt från stödpaket till studenter (som kåren på Stockholms universitet krävde), huruvida Karolinska institutet bör göra mer för att göra upp med sitt koloniala arv (vilket en aktionsgrupp krävde) samt att utländska forskare och doktorander förtjänar permanenta uppehållstånd för att höja den svenska attraktionskraften.
Sulf krävde att den akademiska friheten ska värnas.
”Trots tunga internationella deklarationer om akademisk frihet är den svenska högre utbildningen inte tillräckligt skyddad” Det skrev Sanna Wolk, förbundsordförande Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf) och Karin Åmossa, samhällspolitisk chef Sulf.