Debatt

MP: Gör skillnad på idéburna och vinstutdelande friskolor 

Idéburna skolor drabbas negativt av behovet att reglera det som har blivit en skolmarknad. När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs regler. Och reglerna drabbar alla skolor, oavsett ägarnas syfte. Det skriver Annika Hirvonen (MP) i en replik.

Marknadsskolan hotar valfriheten och mångfalden, skriver debattören.
Marknadsskolan hotar valfriheten och mångfalden, skriver debattören.Foto: Andreas Hillergren/TT
Annika Hirvonen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

När friskolereformen genomfördes fanns inga skolkoncerner som delade ut vinst till sina okända ägare i utlandet. I dag har vi en mängd olika friskolor – allt från börsnoterade bolag till ideella föräldrakooperativ och de Sverigefinska friskolorna som fyller ut några av luckorna i statens bristande minoritetspolitik. Vi i Miljöpartiet vill få stopp på vinstutdelning från skolan, och samtidigt ge de idéburna aktörer som bedriver en viktig och bra skola goda förutsättningar att fortsätta.

Läs också

Marknadsskolan hotar valfriheten

De Sverigefinska skolorna, och andra små och idéburna skolor, drabbas i dag negativt av behovet att reglera det som har blivit en skolmarknad. När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler. Och reglerna drabbar alla skolor, oavsett ägarnas syfte eller skolans storlek. Maximerad vinstutdelning till aktieägare går aldrig hand i hand med vad som är bäst för barnen eller med pedagogisk mångfald. Den extra resursen till barnet som riskerar att inte nå sin fulla potential ställs mot vinstmarginaler. Samma gäller skolbiblioteket, elevhälsan eller att få tillgång till riktiga läroböcker.

Maximerad vinstutdelning till aktieägare går aldrig hand i hand med vad som är bäst för barnen eller med pedagogisk mångfald.

Marknadsskolan, och de nödvändiga regleringar som följer med den, hotar på så vis valfriheten och mångfalden. Det kan vi inte acceptera. Skolans resurser ska gå till elever och lärande, inte till administration och kontrolluppföljningar – och framför allt inte till vinstutdelning.

Skillnad på skolor och skolor

När jag i höstas bjöd in de Sverigefinska friskolorna till ett digitalt möte blev skillnaderna extremt tydliga. Hos de Sverigefinska skolorna används marginalerna i stället för att ge barnen sitt språk. Det minoritetsspråk som Sverige som stat förbundit sig att värna, men där den vanliga skolan fortfarande brister. Det här är en insats som skolorna inte ens får någon särskild ersättning för från det offentliga. Så borde det inte vara – det offentliga måste ta ett större ansvar. Faktum är att de Sverigefinska skolorna tillsammans med ett mycket litet antal kommunala är ensamma om att ge tillräcklig språkundervisning för att Sverigefinska barn ska kunna bli fullt ut tvåspråkiga.

Det är stor skillnad på att driva en skola med elevens bästa i fokus, och att driva den i syfte att dela ut vinst. Vi har hundratals idéburna skolor som har helt andra förutsättningar för sin verksamhet än vad vinstutdelande skolor har. Aktörer som inte försöker att bli av med elever som är dyrare att undervisa, eller runda hörn för att spara pengar.

Klumpa inte ihop friskolorna

I dag behandlas alla fristående aktörer likadant och i statistiken ser vi hur alla friskolor klumpas ihop. Det går till exempel inte att se hur lärartätheten ser ut i idéburna skolor specifikt. Vi i Miljöpartiet vill att det ska gå att se skillnaden som finns mellan idéburna aktörer och de som driver skola i jakt på vinsten. Vi vill också, precis som Idéburna skolors riksförbund, att alla skolor ska vara transparenta och omfattas av offentlighetsprincipen.

Jag är övertygad om att det går att kombinera en skola som inte styrs i detalj av politiker, utan som litar på pedagogernas yrkeskunnande, med valfrihet och mångfald. Men då måste aktörer med ekonomisk vinning som mål ut ur ekvationen.

Läs tidigare inlägg i debatten

Straffa inte Sverigefinska skolor – skoldebattens vita fläck

Finskan är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Ändå är de Sverigefinska skolorna oförklarligt vita fläckar i skoldebatten. Nu riskerar vi att få en kollektiv bestraffning av politiker. Det skriver Sverigefinska skolan i Stockholm tillsammans med Finsk-svenska handelskammaren, Finlandsinstitutet och akademiska experter på finska språket.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00