Gör som övriga Europa och skärp kontantlagen

Sverige har under lång tid lett utvecklingen av digitala betalningar och därmed avvecklingen av kontanter. Det har gjort oss effektiva, men också sårbara.

Elavbrott, cyberattacker eller andra samhällsstörningar kan snabbt slå ut digitala system. Samtidigt är många beroende av kontanter av olika skäl: äldre, personer med funktionsnedsättning, människor som lever i utsatta situationer som behöver ha ett betalmedel som skyddar deras integritet.

Många av dessa har svaga röster i samhällsdebatten men deras rätt att vara inkluderade borde vara självklar. I stora delar av Europa går utvecklingen dock i motsatt riktning. Där stärker flera länder i stället lagstiftningen för att säkra att kontanter kan användas i samhället.

Skarp kritik från Lagrådet

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i början av 2024 en utredning om hur kontantsystemet skulle värnas. Utredningen, som presenterades i december samma år, föreslog tre åtgärder:

• Lagstadgad skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek, som säljer så kallade nödvändiga varor, att ta emot kontanter
• Krav på att offentliga aktörer ska acceptera kontanter för offentligrättsliga tjänster (som körkort, vårdavgifter etcetera)
• Samt ett utökat ansvar för Riksbanken att skydda kontantsystemet

När lagrådsremissen kom i december 2025 hade förslaget dock urvattnats rejält. Kvar var bara kontantkravet på livsmedelsbutiker och apotek. Resten hade strukits.

Därför har också lagförslaget nu fått skarp kritik av Lagrådet, som anser att förslaget är tandlöst och därmed i praktiken onödigt. Förslaget saknar en skarp tillsynsmyndighet och riktiga sanktioner för efterlevnad, formuleringarna är otydliga och det blir rättsosäkert eftersom den enskilde inte kan kräva kontantbetalning, menar man.

Omvärldsläget kräver kontanter 

Det är allvarlig kritik som regeringen bör hörsamma i den proposition som är aviserad senast till den 10 mars. Omvärldsläget har drastiskt försämrats och blottlägger nu tydligt vikten av kontanter som ett robust fungerande betalsystem vid sidan av andra för att minska vår sårbarhet.

Att göra om samma misstag som när vi monterade ned vårt totalförsvar av kortsiktiga skäl vore oförlåtligt.

Att göra om samma misstag som när vi monterade ned vårt totalförsvar av kortsiktiga skäl vore oförlåtligt

Det ursprungliga lagförslaget får också stöd från tunga statliga instanser som Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken, som alla ser vikten av att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Man har också uppmanat svenska folket att ha kontanter hemma av beredskapsskäl. I dagarna gick även Riksbanken ännu en gång ut med samma uppmaning med hänvisning till det försämrade omvärldsläget. 

Här uppstår också en märklig motsägelse. Centrala statliga institutioner uppmanar alltså medborgare att ha kontanter hemma, men samtidigt stryker man kravet på att offentliga aktörer ska ta emot kontanter i lagförslaget.

I stället vältrar man över ansvaret och kostnaderna för att upprätthålla kontantinfrastrukturen på medborgarna och enskilda handlare. På det viset undergrävs faktiskt trovärdigheten i hela frågans hantering.

Ta ansvar och skärp kontantlagen 

I riksdagsbehandlingen måste kommande lagförslag bli skarpare. Kontantplikten bör utvidgas till fler samhällskritiska verksamheter. Offentliga aktörer måste omfattas tydligt. Det är orimligt att staten kräver att enskilda aktörer ska upprätthålla kontantinfrastrukturen, medan man själv struntar i samma ansvar. En fungerande tillsyn med sanktioner måste komma på plats.

Risken är uppenbar att lagen i sin nuvarande utformning bara blir en pappersprodukt som få bryr sig om. Slutligen måste ansvaret för kontantkedjan delas av staten – inte enbart vältras över på enskilda.

Om inte annat borde våra storbanker ha råd att här göra en samhällsinsats. Detta och en hel del annat kommer vi att diskutera vid ett seminarium i riksdagen den 24 mars. Då får vi höra olika partiföreträdare synpunkter på den föreslagna lagstiftningen.